Sista-minuten till värmen

Om man har is i magen kan man hyra en segelbåt för halva priset någonstans i värmen. Vi gjorde en lågbudgetsegling i Kroatien.

När vi landar på söndagsförmiddagen på Dubrovniks flygplats är det nästan tio grader varmare än när vi lämnade Sverige; keps och solskyddfaktor åker raskt på. Det är helgen innan midsommar och värmen börjar bli påtaglig runt Medelhavet.

För en vecka sedan hade vi ingen aning om att vi skulle segla i Kroatien. Vi kollade in en engelsk webbplats och skickade en förfrågan om platstillgång och vad som ingick i priset: 5 000 kronor per person för en vecka på en 39-fotare med utgångshamn i Dubrovnik, inklusive flyg från London (Ryanair löste biten från och till Sverige), slutstädning och cruising permit. Vi betalade extra för självriskeliminering (läs mer i faktarutan) och för hotell på Gatwick, eftersom flyget gick tidigt på morgonen. Det visade sig senare att transfer också var inkluderat, men även fri diesel, vilket besparade oss ytterligare 1 500 kronor. Men just detta framgick inte förrän sista dagen, när vi redan tankat upp båten. Vi fick kontanter i handen för vårt utlägg.

Det bästa var att för drygt 10 000 kronor behövde vi bara vara två personer ombord, i stället för att nödgas fylla upp båten (8 kojplatser fanns) för att få ett bra pris. Men hade vi haft vänner som kunnat ta ledigt eller ändra sina planer med kort varsel, hade vi kunnat komma undan med en ännu lägre kostnad för en veckas segelsemester …

Så funkar det
Sista-minutenresor erbjuds därför att reseföretag inte tjänar några pengar alls om flygstolar, hotellrum, eller som i vårt fall hyresbåtar, står tomma. Därför har man traditionellt reat ut dessa osålda produkter några veckor innan avresa, och nästan alltid blir det billigare ju närmare avresan man vågar vänta. Ibland kan man till och med köpa en biljett direkt ute på flygplatsen för att åka samma dag. När det gäller vanliga charterresor har många av oss någon gång tagit en sista-minutenresa. Men det har inte varit lika vanligt när det gäller att chartra en båt – fast det faktiskt är lika lätt.

Vi använde oss av det engelska företaget Latesail.com, som har specialiserat sig på dessa sista-minutenbåtar. I deras annonser står inte vilket reseföretag som rear sina resor, eftersom det kan göra övriga resenärer som köpt resan till ordinarie pris upprörda. Det enda Dave Watt på Latesail ville avslöja var:

”We have an agreement with the company that we don’t disclose who they are as we are often selling cheaper than they would direct, so we do not use their name to sell their product. I can tell you though it is with a big UK company who package flights and have bases worldwide, so it is a reputable company with good maintenance across their fleet.”

När vi betalat fick vi veta att det var den största engelska aktören, Sunsail, som har hundratals båtar över hela världen. Företaget har även flera återförsäljare i Sverige. Jag har hyrt båt av dem tidigare och tyckt att det fungerat mycket bra.

Resan
Ibland ingår flygbiljetten i erbjudandet, i detta fall en charterstol från Gatwick med Thomson/TUI som också äger Sunsail. Det innebar att vi slängde oss på datorn för att boka anslutning, för att komma till London/Gatwick. Till slut blev det Ryanair som jag egentligen gärna vill undvika, men det var drygt tvåtusen kronor billigare än näst billigaste alternativ, som var Norwegian. Ryanair blir (till skillnad från sista-minuten) dyrare ju närmare resan man kommer, så vi bokade biljetter till London/Gatwick innan vi visste att vi hade en säker bokning med båtcharterbolaget. Det har tidigare hänt att jag bokat flygbiljetter långt innan jag bestämt när jag skulle resa, eftersom det kan vara billigare att tidigt boka flera alternativa datum, än att boka när man vet exakta resedagen och eventuellt inte använda en del biljetter. När jag ändå var igång passade jag på att, i samma anda, boka biljetter till båtmässan i Southampton i september för ett par hundralappar.

Avresan från London var tidigt en söndagsmorgon. Vi flög från Arlanda redan på lördagskvällen och bodde över på ett trist men okej flygplatshotell på Gatwick.

På vägen hem hade vi kunnat ta oss hela vägen till Sverige samma dag, men valde att stanna på Kryssarklubbens systerorganisation Cruising Association som har enkla rum med våningssängar i Docklands för drygt 300 kronor/person och natt. Sedan blev det sightseeing i London en hel dag.

Sammanfattningsvis hade vi en fantastisk budgetvecka med segling mellan Dubrovnik och Korcula. Två kvällar tillbringade vi i marinor/restaurangbrygga, resten på svaj i skyddade vikar.

Vi lagade den mesta maten själv, men tog oss till restauranger ett par kvällar när vi låg i hamn. För ovanlighetens skull gjorde vi bara korta dagsetapper och ankrade upp för lunch – jag brukar ofta göra 50–60 M på en dag för att hinna segla mycket, men att ta det lugnare var också trevligt som omväxling.

Så funkar självriskeliminering
På engelska kallas det damage waiver, och är bland annat vanligt när man hyr bil. I stort sett är det en extra försäkring, som gör att den summa man lämnar som självrisk maximeras. Med ett exempel från sista-minutenseglingen i Kroatien med Sunsail är självrisken normalt cirka 31 000 kronor. Betalar man 200 kronor per dag blir den max cirka 16 000 kronor. Betalar man 270 kronor blir den max cirka 3 000 kronor.
Orsakar den som hyr båten en skada, är det maximalt vad man får betala för den skadan – teoretiskt ska man sedan få tillbaka pengar om lagningen var billigare, men det sker inte alltid har några Kryssarklubbsmedlemmar fått erfara.
Hur det fungerar här vet vi inte eftersom vi inte orsakade någon skada – och båten kollas efteråt av en dykare. Det kan vara klokt att fråga om en dykare kontrollerat båten innan du får den, så du inte blir ansvarig för föregående besättnings grundstötning.
När vi lade till frågade en person på kajen om vi haft några problem med båten. Det hade vi – avgasslangen satt löst och skramlade (lätt av avhjälpa med ett buntband, som dock inte fanns ombord). Sedan fungerade inte laddningen från motorn (bara från landström). Det kunde vara ett problem som tog lite längre tid att fixa och gjorde att vi fick gå in till Korculas trånga gästhamn en natt och ladda batterierna i stället för att ligga på ankar.