Läsvärt Nyheter
Sjöfartsverket: Fritidsbåtstrafiken ska betala sina kostnader
Farleder och kanaler för fritidsbåtar kan hotas om Sjöfartsverket inte får de ökade anslag på hundratals miljoner kronor som man nu kräver av regeringen inför nästa år. Myndigheten hotas av obestånd och måste prioritera sina utgifter till förmån för handelssjöfarten.
Sjöfartsverket finansieras till största delen av intäkter från handelssjöfarten. Exempelvis lots-, hamn- och isbrytningsavgifter. Men nu vill Sjöfartsverket att alla som använder verkets tjänster, exempelvis fritidsbåtssektorn, ska finansiera motsvarande del som tjänsterna kostar.
– Vi vill vara tydliga med att handelssjöfarten i dag betalar en större andel än sitt nyttjande av våra tjänster och verksamhet, säger Sjöfartsverkets generaldirektör Katarina Norén till På Kryss.
– Och handelssjöfarten betalar mer och mer eftersom anslagen inte räknas upp. I dag betalar den ett par hundra miljoner mer än motsvarande hur mycket exempelvis farleder, kanaler och sjöräddning används.
Exempelvis nyttjas sjöräddningens resurser till 80 procent av fritidsbåtar, men anslaget från staten är 47 procent. Sjöfartsverket kräver därför ett ökat statligt anslag på 67 miljoner för sjö- och flygräddningen nästa år. Och för att trafiken med fritidsbåtar på kanaler i Sverige ska betala sig från och med nästa år krävs drygt hundra miljoner kronor i ökat anslag från staten, enligt Sjöfartsverkets färska anslagsframställan till riksdagen.
Om Sjöfartsverket inte ökar sina intäkter eller får större anslag, men bibehåller dagens verksamhet, så riskerar verket att hamna på obestånd redan år 2020. Det vill säga att det inte kan betala sina skulder som utöver verksamheten med farledshållning, sjöräddning, isbrytning med mera också består av stora pensionsskulder.
– Vi har en väldigt dålig ekonomi. Om kostnaderna ökar med ytterligare några kallar vintrar så klarar vi inte detta, säger Katarina Norén.
Så här skriver Sjöfartsverket i sin framställan som publicerades på tisdagen: ”Sjöfartsverket har sedan ett antal år tillbaka en mycket svag finansiell ställning. Förutom den successiva urholkningen av anslagen står orsakerna delvis att finna i ett antal faktorer som ligger utanför Sjöfartsverkets kontroll. En viktig förklaring är den sjunkande realräntan, som har inneburit ökade kostnader för pensionsskulden. Sammantaget har pensionsskulden under de senaste tio åren ökat med över en miljard enbart till följd av ändrade beräkningsgrunder. Under senare år har dessutom perioder med sjunkande godsvolymer, minskat antal lotsningar samt svårare isvintrar påverkat resultatet negativt.”
Sjö- och flygräddningen används till 80 procent av fritidsbåtar, men bekostas till större delen av sjöfarten och försvarsmakten. Bild: Sjöfartsverket
För att undanvärja risken för obestånd krävs ett kapitaltillskott i storleksordningen 1,2–1,3 miljarder för att uppnå en soliditet om 25 procent. Fyra scenarier presenteras i anslagsframställan och verket konstaterar att om intäkterna inte ökas så ”måste ambitionsnivån för allmänhet och samhället sänkas, genom exempelvis förändrad tillgänglighet till sjö- och flygräddning, kanalernas underhåll och utmärkningen av fritidsbåtsleder, vilket hittills inte uppfattats som en önskvärd prioritering.”
– Vi vill inte dra ner på underhåll och har inga konkreta planer på något sådant. Men pengarna ska räcka till väldigt mycket och det är riksdagen som i slutänden avgör hur verksamheten ska finansieras. Från Sjöfartsverkets sida vill vi veta mer om vad handelssjöfarten vill prioritera, men vi vill också veta vad som är mest angeläget för fritidsbåtssektorn.
Handelssjöfarten representeras främst av redarna i Svensk sjöfart, Sveriges Skeppsmäklare och Näringslivets transportråd och Sjöfartsverket har en löpande kontakt med dessa via möten och remisser.
– Men vi efterlyser också synpunkter från fritidsbåtssektorn och vi kommer förhoppningsvis hinna med en dialog med organisationer inom den inför nästa år, säger Katarina Norén.
Den anslagsframställan som Sjöfartsverket presenterade på tisdagen är det första steget inför nästa års budget. Man kan se det som ett förhandlingsunderlag inför möten med näringsdepartementet fram till hösten. Regeringen tar från och med nu ställning till Sjöfartsverkets förslag och presenterar sin plan som blir en del av den stora budgetpropositionen från den nuvarande regeringen i september. Sedan fattas beslut i den nyvalda riksdagen om budgeten i november. I december lämnar den nyvalda regeringen ett så kallat regleringsbrev till Sjöfartsverket. I regleringsbrevet framgår det konkret vilka uppgifter verket har.
I anslagsframställan redovisas fyra scenarier för verkets ekonomiska utveckling varav det fjärde är Sjöfartsverkets förslag på hur finansieringen ska gå till:
1. Att göra ingenting innebär att en obeståndsliknande situation uppstår redan 2020 och det egna kapitalet blir negativt 2022.
Avgiftshöjningar om 15-20 procent krävs för att klara investeringen i ny isbrytarflotta utan att ny obeståndssituation uppstår samma år.
2. Med effektiviseringar (på 1 miljard kronor till 2026), successivt höjd ränta, skattemotsvarighet och utdelning enligt nu gällande principer kan soliditetsmålet uppnås efter 2030. Avgiftshöjningar om 15-20 procent krävs för att klara investeringen i ny isbrytarflotta utan att ny obeståndssituation uppstår samma år.
3. Med effektiviseringar enligt ovan, successivt höjd ränta, samt moratorium för skatt och utdelning, kan soliditetsmålet uppnås 2026. Avgiftshöjningar om 15-20 procent krävs för att klara investeringen i ny isbrytarflotta utan att ny obeståndssituation uppstår samma år.
4. Med effektiviseringar enligt ovan, successivt höjd ränta, skattemotsvarighet och utdelning, samt full kostnadstäckning via anslag för verksamheter som inte ska bekostas av handelssjöfarten (ca 200 Mkr), kan soliditetsmålet uppnås 2021, samtidigt som nya isbrytare kan finansieras inom ramen för Sjöfartsverkets finansiering. (Föreslås i anslagsframställan 2019-2022).
Sjöfartsverket lyfter också fram traditionella principer för hur Sjöfartsverkets verksamhet finaniserats. Det är principer som man alltså anser måste ändras:
- Isbrytning betalas av handelssjöfarten till 100 procent.
- Sjötrafikinformation (VTS-centraler, Safe Sea Net, Sweden Traffic) betalas av handelssjöfarten till 100 procent.
- Sjömansservice betalas av handelssjöfarten till 100 procent.
- Sjögeografi betalas av handelssjöfarten, samt övriga som köper sjökort, båtsportkort eller djupdata. Sjömätning har på senare år betalats till viss andel av EU-medel.
- Lotsning betalas av handelssjöfarten till nästan 100 procent. Undantaget är del av kostnaden i Trollhätte kanal och på Vänern.
- Drift, underhåll och reinvestering av farleder: handelssjöfarten betalar övervägande andel av kostnaden. Anslagsfinansiering för farleder som nyttjas enbart av inte betalande trafik, samt schablonandel av övriga farleder.
- Drift, underhåll och reinvestering av kanaler (Trollhätte-, Säffle-, Falsterbo samt små kanaler) ska betalas via anslag för den andel av kostnaderna som inte kan härledas till handelssjöfarten.
- Sjö- och flygräddning ska betalas enligt historisk fördelningsprincip av brukarna: Handelssjöfarten 23 procent (farledsavgift), kommersiell luftfart 16 procent (Eurocontrol), Försvarsmakten 14 procent samt övriga 47 procent (anslag). Närmare 80 procent av insatserna rör fritidsbåtstrafiken.
- Investeringar i farleder inklusive kanaler betalas av anslag genom nationell transportplan fr.o.m. 2012. Investeringar i isbrytare har historiskt finansierats via anslag eller via finansiell leasing (Oden).
LÄS MER: Sjöfartsverkets senaste treårsplan
Johan Boström
johan@pakryss.se
![](https://pakryss.se/wp-content/uploads/SXK-Logga_vit.png")
Om fritidsbåtar ska beskattas, innebär väl det att sjöfartsverket börjar med utprickning och kartering av alla insjöar, som utnyttjas av skattepliktiga båtar!
Fritidsbåtar kommer vara beskattade inom 3 år det kan jag garantera när man läser texten.
Myndigheter äskar pengar hela tiden och regeringarna oavsett vilken höjer skatten på olika sätt. Det är inte en slump är att Sverige har världens högsta skattetryck.
Effektivitet är inget som eftersträvas någonsin i byråkrati.
Så länge Transportstyrelsen inte konkurrensutsätts kommer dom inte att klara av att sänka sina kostnader.
Att påstå att inte båtägare står för sina kostnader är enbart löjligt.
Exempelvis betalar man 500 kr/år för att ha sin båt registrerad hos Transportstyrelsen. 500 kr för att inte göra något verkar som en bra affärside bara man inte har konkurrens.
De lär knappast ha en kostnad på 500 kr för att göra ingenting. Underhållet av registret kan ju bara kosta en bråkdel av detta.
Vill man inregistrera sin båt är kostnaden 9500. Då behöver TS kolla lite dokument som båtägaren skickat in. Även detta verkar vara en bra affärside så länge man har monopol på verksamheten.
Det är bara en anslagsframställan än!
Jag tycker att Sjöfartsverket gör ett fantastiskt bra arbete och det skulle vara mycket olyckligt om det försvinner, dock har det som så många andra statliga verk blivit en peningslukare pga ineffektiv drift av bolaget. Tror att det går få snurr på bolaget med en bättre ledning och effektivisering av bl.a. annat material och personal mm.
Jag har absolut inget emot att det blev en mindre avgift för fritidsbåtar bara den går oavkortat till sjöfart för fritidsbåtar och inte någon form av skatt som läggs på helt andra saker.
Om det i sammhället anses rimligt att EN sport-/rekreations-/fritids-aktivitet (som tex ”fritidsbåtstrafiken”) skall bara sida egna kostnader började det då gälla samtliga sådana aktiviteter.
– Fjällvandring (leder och räddning)
– Simmning (simhall och badhus)
– Fotboll
– Etc
Ingvar (foten) Carlsson beordrade i slutet av åttio-talet en utredning om fritidsbåtarnas kostnader för staten, den så kallade Torkel Sölve utredningen. Tyvärr för regeringen så kom den statliga utredningen fram till att fritidsbåtsfolket inte kostade samhället något. Tvärtom, man bidrog med 16 gånger mer i intäkter till staten än vad man kostade. Moms och bränsleskatter var naturligtvis den största delen. Nu är ju utredningen gammal, men så mycket har ju inte hänt på ett tiotal år. Att man dessutom gjorde så att skärgårds befolkningen kunde få en inkomst, och möjliggjorde ett året runt boende för en del av befolkningen, det räknade utredningen inte in.
De kan väl sluta underhålla farlederna speciellt för fritidsbåtar, vem bryr sig? Vad skulle saknas?
Nu kommer skatten som röd/grön har längtat efter!!
Ja, Sjöfartsverket har ofta utmärkt sig. Har just läst hur dom behandlade lotsarna på 60-talet och den senaste helikopteranskaffningen som UG så förtjänstfullt beskrivit är på något sätt kronan på verket.
Uttalandet om att fritidsbåtflottan ska stå för sina kostnader är ju dock en rimlig tanke.
Och det gör vi ju med råge. Nu vet jag inte exakt hur stor del av de 120 miljarder som utgör energiskatten på bränsle som betalas av båtägare. För vid pass 15 år sedan var det ca 1 miljard och det kan väl knappast ha blivit mindre. Tror inte att vi båtägare fått avnjuta så stor del av den miljarden per år.
Dock kanske statsmakten inte vill dela ut mer pengar till Sjöfartsverket med den dokumenterade inkompetens och det internkamraderi som det visat upp.
Det ska bli spännande att få se hur ett statligt verk går i konkurs.
Hur ska pensionärer kunna ha båt med alla dessa pålagor?
Hur vore det om Sjöfartsverket och för den delen hela Trafikverket hade koll på sina kostnader och upphandlingar! Bl.a helikoptrar…mm