Sjöfylleri i yrkesfart ovanligt – men fortfarande ett problem

När det Antigua-flaggade bulklastfartyget BBC Lagos gick på grund strax söder om Helsingborgs hamn den 3 augusti 2018, hade trafikövervakningen utan framgång försökt få kontakt med det vid upprepade tillfällen. Det var alldeles klart att fartyget hade hållit en felaktig kurs och att en grundstötning var oundviklig om de fortsatte så.

Skälet till incidenten hade varit högst oklart. Ända tills personal från Kustbevakningen mötte den ryske befälhavaren. Han var vad som brukar kallas drängfull, med en alkoholhalt i blodet på 2,76 promille.

Lyckligtvis är den här typen av händelser ovanliga i svenska vatten. När Kustbevakningen sammanställer resultatet av fyra månaders riktade insatser mot onykterhet på sjön är det bara vid tre av 337 fall som misstankar om sjöfylleri förelegat. Samtliga kontroller har utförts på fartyg som anlöpt svenska hamnar.

Men icke desto mindre är onykterhet till sjöss, och i yrkesfart, ett problem.

Kustbevakningen pekar på flera incidenter med större fartyg där alkohol är en bidragande orsak. En sådan är Makassar Highway som gick på grund den 23 juli förra året utanför Flatvarp i Östergötland och läckte olja. Den 23 september 2017 gick fartyget Atlantic på grund utanför Oskarshamn, den gången utan oljespill. Även vid det tillfället var alkoholberusning inblandad.

– Den typen av olyckor behöver vi kunna motverka ytterligare. Det kan ske incidenter och olyckor av olika anledningar, men kan vi få ner antalet där alkohol är inblandat, ökar säkerheten till sjöss och därmed också skyddet mot till exempel oljeutsläpp. De här satsningarna får också en brottspreventiv effekt, säger Johan Norrman.

Kontrollerna 2018 utfördes under februari och oktober-december.

Nykterhetskontroller av handelssjöfarten/fakta

• Syftet med kontrollerna är att säkerställa en säker sjöfart.
• De kontrollerade fartygen är sådana som anlöpt en svensk hamn.
• Fartyg på internationellt vatten och i ekonomisk zon omfattas inte av svensk jurisdiktion när det gäller nykterhetskontroller.
• Fartyg på svenskt vatten, men under så kallad oskadlig genomfart (en inom folkrätten erkänd rättighet för främst örlogsfartyg och handelsfartyg att färdas genom en annan stats territorialhav) omfattas inte heller av svensk jurisdiktion och därmed inte heller av Kustbevakningens kontroller.
• Samma lagstiftning när det gäller nykterhet till sjöss gäller för det större tonnaget, som varit föremål för den här satsningen, som för all annan sjötrafik, där båten eller fartyget är över 10 meter eller kan framföras över 15 knop.
• Den som blåser rött, det vill säga får ett resultat över 0,2 promille, misstänks för sjöfylleri. Kustbevakningen inleder då förundersökning och tar ytterligare prover för att få ett exakt resultat.

Källa: Kustbevakningen

Svårt göra kontroller till sjöss

Ett fartyg som ska bordas måste gå ner i fart för att möjliggöra en säker bordning. Detta skulle ge upphov till förseningar för fartygen som utsätts för kontrollen, vilket kan få ekonomiska konsekvenser för handelssjöfarten.
Att sänka farten för bordning kan störa den övriga sjöfarten på ett sådant sätt att säkerheten till sjöss försämras och därmed risken för olyckor ökar. Detta gäller särskilt om bordningar skulle genomföras i trafiktäta stråk som till exempel Öresund. Inriktningen är därför att Kustbevakningen ska genomföra nykterhetskontroller mot handelssjöfarten ute till havs endast vid misstanke om brott.
Slumpmässiga nykterhetskontroller genomförs alltså med fördel i samband med att fartyg anlöper eller avgår från svensk hamn. Ungefär som vid nykterhetskontroller av luftfarten.

Källa: Kustbevakningen

 

LÄS MER

Kustbevakningen får utreda fler sjörelaterade brott

Områden spärras av under oljesaneringen

Kustbevakningen, nykterhet, sjöfylleri