Skadereglerare om litiumbatterier

I februarinumret av På Kryss har vi en omfattande artikel där vi försöker reda ut det något luddiga begreppet ”drop-in” när det gäller litiumjärnfosfatbatterier. Myterna om dessa batteriers farlighet; att de kan börja brinna och att branden är omöjlig att släcka, har varit många.

Både vi och andra båttidningar har gjort vårt till för att späda på denna myt, som vid närmare undersökning inte tycks gälla den teknik (LiFePO4, ofta förkortad som LFP) som är mest använd i fritidsbåtar. Tvärtom har vi inte kunnat hitta ett enda fall där brand orsakats av själva batteriet, men funnit några få där en bristfällig installation varit roten till problemet. Vi har konsulterat de största försäkringsbolagen i Sverige, Pantaenius och Alandia, och nu också Svenska Sjö.

Emma Lagerström, som är skadereglerare på Svenska Sjö, berättar att de på kontoret haft en diskussion om litiumbatteriers farlighet samma morgon jag ringde.

– Ingen vet riktigt hur farliga litiumbatterierna kan vara, inte heller vi på försäkringsbolagen, det finns i dagsläget för lite erfarenhet. För ett tag sedan hölls en konferens med några andra båtförsäkringsbolag tillsammans med Sweboat, som är båtbranschens intresseorganisation, där slutsatsen blev att ingen riktigt vet hur farliga dessa nya batterier är, berättar Emma.

Till Svenska Sjö har det hittills inte kommit in några skadeanmälningar där litiumbatterier varit orsaken till skadan. Emma poängterar att det alltid är båtägarens ansvar att installationerna som görs i båten utförs på ett fackmannamässigt sätt och enligt tillverkarens instruktioner. Fel i installation kan innebära att ersättningen reduceras vid skada.

Även om man anlitar ett företag för installationen kan man nekas ersättning eller få den kraftigt nedsatt i värsta fall. Om det uppstår en skada efter en ”fackmannamässig”* men felaktig installation utfört av ett företag träder i stället konsumenttjänstlagen i kraft, och de drabbade kan kräva att installatören åtgärdar felet eller erbjuder kompensation för den skada som uppstått, är man inte överens kan man vända sig till ARN och i värst fall får man stämma företaget.

Gasol är dock något försäkringsbolagen har erfarenhet av, medan Emma säger att litiumbatterier utgör en annan typ av risk. Hon nämner att för bilverkstäder finns det regler för hur elbilar ska hanteras, medan det inte finns något liknande på fritidsbåtssidan. Hon efterlyser mer kunskap och att tillverkare/branschorganisationer måste specificera hur en korrekt installation ska ske, något som alltså ännu inte finns. 

Även en exploderande gasolanläggning (vilket även det är ovanlig skada) är sällan den ”plötsliga, oväntade, utifrån kommande händelsen” som försäkringsbolagens finstilta villkor stipulerar att de ersätter – med all sannolikhet beror det på en mindre bra installation från början, eller ännu troligare att gasolslangarna har torkat ut med åren och börjat läcka, vilket i sin tur kan leda till en allvarlig explosion som egentligen helt kan nekas ersättning.

Men just nu ställer de svenska försäkringsbolagen inga specifika krav på installationen på litiumbatterier i båtar annat än de krav som gäller för alla installationer av utrustning i begagnade (ingen skillnad om den är ny) båtar – vare sig det är en självinstallation eller sker med hjälp av ett företag. Det kan bli ändringar i försäkringsvillkoren så småningom, frågan är när/om det sker. I andra länder har det redan skett betydande villkorsskärpningar, mer om det får vi följa upp senare.

– Vi följer utvecklingen med intresse och tycker att det är överlag är positivt med ny teknik, avslutar Emma Lagerström på Svenska Sjö. | MW

Läs mer i februari 2024-numret av På Kryss, som finns att ladda ner i Kryssarklubbs-appen. | MW