Nyheter
Skepp från 1500-talet med unik last
Just nu dyker marinarkeologerna från Vrak – Museum of Wrecks på Osmundvraket, ett handelsskepp från mitten av 1500-talet, som ligger på 30 meters djup norr om Dalarö i Stockholms skärgård. Syftet är att undersöka hur skeppet såg ut, vad det var för ett slags skepp och lastens sammansättning.
Vraket är unikt i sitt slag – det är intakt, har en komplett last och alla sjömännens tillhörigheter kvar ombord.
– Det är en helt orörd tidskapsel från Gustav Vasas storhetstid! Tack vare Osmundvraket kan vi lära oss mer om hur Sveriges export tog fart och vilka skepp man seglade med. Skeppet är en del av svaret på frågan hur Sverige blev det Sverige vi ser i dag, säger Jim Hansson. Vi har aldrig tidigare sett ett skepp som är byggt på det här viset. Det är ett tremastat fartyg, ganska stort, klinkbyggt. Vi har kunnat datera skeppet till mitten av 1500-talet. Det skulle kunna vara en så kallad holk, en skeppstyp från det tidiga 1500-talet, men än är det för tidigt att dra några slutsatser.
Hur mycket skeppet har lastats och exakt vad lasten består av, är också frågor som ska besvaras, men klart är att skeppet var fullastat. Här finns många tunnor med osmundar, små standardiserade järnklumpar som väger knappt tre hekto styck och som Sverige exporterade från tidig medeltid till början av 1600-talet, men även tunnor med annat innehåll, som nu ska analyseras.
– Vi tror att det kan röra sig om smör, tjära och kanske pottaska. Det finns också gott om köksredskap samt andra personliga tillhörigheter. Allt ligger därnere på botten, helt orört. Till och med kopparkitteln står kvar i den murade spisen, berättar Jim Hansson.
Forskningen kring Osmundvraket och dess last är ett samarbete mellan Vrak och Jernkontorets bergshistoriska utskott och Stockholms universitet som har pågått sedan 2018. Vrakfyndet ger forskarna en unik möjlighet att undersöka 1500-talets järn, handel och sjöfart ur flera perspektiv och förhoppningsvis kan det bidra till att klargöra de delar av järnexportens historia som hittills är relativt okända.
På bilden syns en så kallad laggbytta som användes för att förvara mat eller vid tillverkning av smör och ost.
![](https://pakryss.se/wp-content/uploads/SXK-Logga_vit.png")
Hoppas dokumentationen blir sådan att alla kan tillgodogöra sig fakta om våra många vrak, hur de såg ut, byggnadssätt, last, användning, rekonstruktioner på bild, etc etc. Samt de slutsatser de drar om detta, angåend betydelse för sjöfart och livet i största allmänhet.
En fundering om konstruktion som inte har med koggar att göra:
Den höga stäv vi ser på vikingafartyg finns också på liknande farkoster som går i hög sjö i andra länder och jag undrar om de var avsedda att klyva sjöar som man tog rakt på, så det mesta vattnet skulle spruta åt sidorna och mindre hamna inombords. Ösning och pumpning hörde nog till de kontinuerliga sysslorna i båtar som gick utomskärs. Kunde man minska mängden vatten man tar in, så ökar chansen till överlevnad.
Tror jag.