Sunden som försvann

Sjöfartsverket är i full färd med att uppdatera Sveriges sjökort. Men i de nya korten är många populära vikar och sund markerade som mycket grunda och ofarbara. På Kryss Jonas Ekblad ifrågasätter varför de pluggas igen.

Bo Hammarberg, som jag känner sedan gammalt, hörde av sig. Han är en av de duktigaste skärgårdsnavigatörer jag vet och har en enorm lokalkännedom i Stockholms skärgård. Nu var han upprörd. Han hade sökt på Sjöfartsverkets hemsida och nyfiket tittat på de nya sjökort som är utlagda på Kartvisare Fyren, som är Sjöfartsverkets digitala karttjänst.

Vissa av de nya sjökorten för Stockholms skärgård finns redan tryckta i standardformat men båtsportkorten planeras inte komma förrän i mars 2022. Det som slog honom var att mängder av farbara sund och populära naturhamnar nu var fyllda med mörkblå färg som markerar ett vattendjup på 0–3 meter. Det innebär att vattnet inte är farbart med hjälp av sjökortet. Med utkik i fören, solen i ryggen, klart vatten och gärna framåtseende ekolod kan det fungera men annars blir det riskabelt.

Bo mejlade Sjöfartsverket och ställde en del relevanta frågor. 

”Är det någon beslutad strategi att på detta sätt ‘täppa igen’ där det finns hinder som inte är så lätta att redovisa? Ett skräckexempel är Lisslö-Lökholmen öster om Harö på sjökort 6143. Utgåva 2015 visade att det finns 6 meter vatten hela vägen mellan Lisslö och Lökholmen. Urklipp från Kartvisaren fyren 2021 visar att vattnen i stort sett inte är farbara, vattendjup 0-3 meter med en massa undervattenstenar för säkerhets skull.”

Sjöfartsverkets kartografer lämnade ett svar som bland annat innehöll följande:

”I cirka 15 år har Sjöfartsverket och Lantmäteriet gemensamt drivit projektet Nationell strandlinje där strandlinjen, övervattensstenar, bränningar, undervattensstenar och en rad andra objekt har karterats av Lantmäteriet genom fotogrammetri som är en avancerad form av flygbildstolkning. De senaste åren har dessa data införts i Stockholms skärgård, vilket är förklaringen till att du har identifierat ett större antal undervattensstenar i nu uppdaterade data än tidigare.”

”Utöver det pågår även ett arbete med att byta referensnivån för djupinformationen i sjökorten i Stockholms skärgård. När arbetet är klart kommer alla sjökort ha en och samma referensnivå som är anpassad efter den landhöjning som har skett. I områdena med dina exempel har den nya referensnivån införts vilket medför att djupinformationen i sjökorten är cirka 2–3 dm grundare än tidigare.”

”Som svar på din fråga så finns det ingen beslutad strategi att ‘täppa igen’ områden som är svåra att redovisa utan våra sjökort skapas efter internationella standarder och god kartografisk sed.”

”Gällande jämförelsen mellan sjökort 6143 och Hydrographicas sjökort måste hänsyn tas till att det är en stor skillnad i skala mellan dessa kort. 6143 är i skala 1:25 000 medan Hydrographicas specialsjökort är i skala 1:10 000. Det innebär alltså att Hydrographicas kort är skalan 2,5 gånger större än i 6143. Detta är den huvudsakliga anledningen till att djupredovisningen skiljer.”

Bo Hammarberg blev inte nöjd. Han kontaktade mig för att få lite stöd för sina uppfattningar, särskilt som jag under flera decennier haft hemmahamn vid Lisslö-Lökholmen som Bo använt som exempel. Det är en populär naturhamn. Där går att finna skydd för alla vindar och sunden passeras av ett tresiffrigt antal båtar en vacker sommardag. Midsommaren 1970 gick det att räkna till 271 fritidsbåtar mot Lökholmen och Lisslö. Det var ett rekordår. Men då, 1970, gick det utmärkt att passera genom sunden och ta hamn här med ledning av sjökortet, i skala 1:50 000. 

Sedan dess har det kommit ut sjökort i skala 1:25 000 – en större och tydligare skala. Åke Ameéns Seglarhamnar på Ostkusten som gavs ut av SXK kom med en tydlig hamnskiss. På senare år har privata sjökortstillverkaren Hydrographica skapat sjökort och hamnspecial för området. Hydrographicas sjökort är här i skala 1:10 000 och 1:5000. 

Sjöfartsverkets kartografer förklarar att skillnaden i djupredovisningen mellan Hydrographicas och Sjöfartsverkets sjökort kommer sig av skillnaden i skala. Men faktum är att Sjöfartsverket tidigare klarat att redovisa djupen på ett rimligt sätt i skala 1:25 000 – och till och med i skalan 1:50 000.

Lars Granath är grundare av Hydrographica. Han har utvecklat ett sätt att tolka flygbilder och kombinera dem med mätningar i fält och utifrån det skapa tillförlitliga sjökort med en helt ny metod. För det har han blivit hedersdoktor i kartografi vid Stockholms universitet. Metoden har fungerat mycket bra men än så länge täcker dessa sjökort endast delar av skärgårdsvattnen. Bäst är täckningen för områden med mycket fritidsbåtstrafik i Stockholms- och Sankt Annas och Gryts skärgårdar. 

Den som navigerar med e-sjökort kan koppla om mellan Sjöfartsverkets sjökort och Hydrographicas. I områden som har sjömätts av Hydrographica. Och de täcker inte på långa vägar all skärgård i landet.

– Hydrographicas data är fullt tillgängliga för Sjöfartsverket. 2010 slöt de ett avtal med oss så att de skulle få rätt att använda våra data i sin uppdatering och rättning av sina kort. Det utnyttjade de i ett par år, sedan tycks de ha valt bort den möjligheten, säger Lasse.

Mätningarna vid Lökholmen och Lisslö gjordes under 1700- och 1800-talen med handlodning från roddbåtar. Det är uppgifter som Sjöfartsverket alltså bedömer vara mer förenligt med riktlinjerna för kartografin än Hydrographicas mätningar.

När vi nu hade börjat att studera området vid Lökholmen flyttade vi vårt intresse till ett sund någon sjömil norr om Lökholmen. Vid Horsholmens sydöstra udde finns ett sund som är drygt hundra meter brett. Där passerar mängder av båtar en vanlig sommardag. Nu är sundet markerat med mörkblå färg = vattendjup 0–3 meter.

Tittar vi i Hydrographicas sjökort är det 18 meter djupt i sundets smalaste del. Det har bland annat bekräftats av sidseende och vertikalt ekolod. Sjöfartsverkets tidigare sjökort visar att det är fullt möjligt att ta sig igenom sundet men varnar för en rätt lång utgrundning från Storös nordöstra udde. Den utgrundningen finns varken på det gamla 50 000-delskortet från 1980-talet eller på Hydrographicas kort.

Tar vi oss någon halv sjömil söderut har en populär fritidsbåtshamn i den östra viken på Storö blivit helt blåmarkerad. Det farbara sundet mellan Brändö och Lilla Gummerholmen har också stängts av med blått vatten och ett flertal undervattensstenar. Minsta djupet i sundet är dock kring tre meter.

Lars Granath reagerar mest över att Sjöfartsverket har markerat alldeles för många undervattensstenar. Hydrographicas kartografer konstaterar att Sjöfartsverket i detta område har markerat undervattensstenar som inte finns.

Under decennier har sjökortens utformning omarbetats flera gånger. Jag är tillräckligt gammal för att minnas när de fortfarande var svartvita. Sedan blev de successivt mer i färg. Båtsportkorten kom och har funnits i olika varianter – som lösa blad i ett plastfodral, spiralbundna i olika storlekar. Kartografin har ändrats. Djupsiffrorna har ändrats i omgångar för att hantera landhöjningen. Under 70- och 80-talen upptäcktes tusentals nya grund med hjälp av metodiken med flygbildstolkning som Lars Granath utvecklade och lärde upp Sjöfartsverkets personal i att utföra. 

Ett år skedde något misstag vid produktionen av korten över Mälaren. Många grund försvann. Det löstes smidigt. På båtmässan det året kunde besvikna kunder kostnadsfritt byta in sina sjökort till korrigerade kort.

Fredrik Strömbäck är kundansvarig på Sjöfartsverket. Han förstår problematiken vi undrar över och förklarar på mejl.

“Det beror på projektet nationell strandlinje som är ett samarbetsprojekt mellan Lantmäteriet och Sjöfartsverket. Lantmäteriet karterar områden och vi tar del av informationen. De stenar som saknades i Hydrographicas kort är inlagda direkt från NSL, alltså Lantmäteriverket.”

Med anledning av det Bo Hammarberg och På Kryss har påpekat har Sjögeografis ledningsgrupp på Sjöfartsverket haft ett möte, berättar Fredrik Strömbäck.

”Till att börja med så är vi alla tacksamma för att ni har rapporterat in detta! Det man beslutade på ledningsgruppen är att gå igenom dessa områden och sedan bedöma hur vi ska gå vidare med detta.”

På Sjöfartsverket kan de lita på att Bo Hammarberg kommer att lusläsa de nya sjökorten. Han har redan hittat fler fel och inkonsekvenser i kartbilden och ger sig inte i första taget. 

Text: Jonas Ekblad 
Bild: Jonas Ekblad, Hydrographica, sjökort från Sjöfartsverket 

Vill du läsa mer om ämnet? Missa inte Jonas Ekblad tankar om att Sjökortslyftet kan bli en säkerhetsfara HÄR!