Svindyra gästhamnar – uppföljning svenska hamnar

Snart kommer lyxmarinorna till Sverige. Med bättre service, men också med chockhöjda gästhamnsavgifter. Detta skapar ilska – framför allt bland dem som vill att båtlivet ska förbli som det alltid har varit: enkelt, naturnära och billigt. Samtidigt höjs priserna i omkringliggande hamnar.

Många som varit på sjön en längre tid märker säkert att gästhamnsnäringen, precis som båtlivet i allmänhet, genomgår en förändring och blir allt mer mångfacetterat. Nya grupper skaffar båt. Med dem kommer inte sällan andra krav – bland annat på förbättrad service och ökade bekvämligheter, i båtarna såväl som i hamnarna.

Sandhamn, Smögen, Fiskebäckskil, Västervik, Arkösund och Uddevalla är bara några av dem. Listan på marinor som genomgår, eller har genomgått, en förvandlingsprocess till så kallade fullserviceanläggningar blir allt längre. Här är ”all-inclusive” med el, tvätt och trådlöst internet lägsta nivå – det vill säga standard och inbakat i priset. Och i hamnarna finns knappast någon hejd på påhittigheten kring vad en båtägare kan tänkas vilja efterfråga under sin semester; med allt från morgontidningen levererad direkt till båten, till sälsafari eller museibesök för dem som kan tänka sig att lämna sittbrunnen.

Men listan över inlägg och insändare är också lång. Båtburna gör sina röster hörda på webbplatser, chattar och i båttidningar. Framför allt protesteras det mot prishöjningarna; priser på 400 kronor och däröver är som bekant inte helt ovanligt numera för en normalstor båt – något som tidigare varit otänkbart i de flesta hamnar.

Uddevalla, Arkösund och Västervik är några aktuella exempel, där gästhamnarna ganska nyligen ömsat skinn och där fullservicekonceptet tagit över – samtidigt som gästhamnsavgiften skjutit i höjden. Detta har fått båtägare att reagera. Kritikerna menar att prisnivån knappast motsvarar erbjudandet. Kampanjer där båtfolk uppmanas att bojkotta företagets hamnar har dragits igång.

– Det har blivit många påhopp. Och jag blir faktiskt ledsen över den bild man får av oss; vi utmålas som ett girigt företag som bara är ute efter att tjäna pengar. Men det stämmer så klart inte. Jag tänker att det inte kan vara oss de menar. Vi försöker ge kunderna det som efterfrågas. Vi har redan förbättrat servicen kraftigt i alla våra hamnar. Men det tar tid att utveckla en hamn och det kostar pengar, säger Promarinas vd, Mats Bylund.

– Och den som tittar i vår resultatrapport kan se att vi faktiskt ännu inte har tjänat några pengar alls. Vi går fortfarande med förlust. På sikt räknar vi med att kunna gå med vinst. Vår ägare är mycket långsiktig, fortsätter han.

Morgondagens båtliv
I Smögen drivs gästhamnen på arrende av ett annat privat företag, Dockspot. Vd:n Fredrik Barthold är något av en pionjär i branschen, då han har utvecklat ett internetbaserat bokningssystem för gästhamnsplatser. Det lanseras nu till ett 40-tal hamnar i fyra länder. Med över tio års erfarenhet från det nationella turistrådet Visit Sweden, senast i London där han arbetade med att marknadsföra Sverige, såg han möjligheten att bryta ny mark inom båtturismen.

– Båtturismen är kraftigt underutvecklad när det gäller service. Här finns en stor outnyttjad potential för aktörer som är beredda att tänka nytt och utöka serviceinnehållet, säger han.

Idén med bokningssystemet föddes i takt med frustrationen över att behöva tacka nej till gäster som ringde och ville försäkra sig om en plats i förväg.

– Att tacka nej till kunder kändes inte riktigt affärsmässigt, om man säger så. Gästhamnen bör fungera som vilken boendeanläggning som helst, säger han.

– Vi gör inget annat än att utgå från gästernas behov och vi har valt att satsa på de båtägare som efterfrågar god service, säger han.

I grunden finns ett problem som handlar om attityder och synen på vad en gästhamn egentligen är, uppger flera entreprenörer som tidningen talat med. Gästhamnen är en magnet och en attraktion i sig som lockar besökare till en ort, även de som väljer andra vägar än vattenvägen.

Gästhamnen i Smögen har 20 000 gästnätter årligen, vilket motsvarar antalet på en stor hotellanläggning. Ändå betraktas hamnen snarare som en parkeringsplats än en boendeanläggning, vilket också får ekonomiska konsekvenser. En entreprenör som driver en gästhamn måste nämligen betala 25 procent i moms i stället för de 11 procent som gäller för campingplatser och andra boendeanläggningar.

– Det avgörande är att se gästhamnen som en boendeanläggning för gäster som kommer med båtar och inte en parkeringsplats som tekniska kontoret ska driva, säger Fredrik Barthold.

Entreprenören i Smögen har också ett gott stöd av de styrande politikerna. Det moderata kommunalrådet Mats Abrahamsson kom till makten förra mandatperioden och har inte helt överraskande en stark tilltro till marknadsekonomin. Gästhamnen är inget undantag från den övertygelsen.

– När det gäller gästhamnarna förordar vi privata alternativ. Privata aktörer har en annan syn på service än kommunen och vi upplever att gästerna är betydligt nöjdare nu, säger Mats Abrahamsson.

Tvärs över landet, i Oskarshamn, pågår en intensiv debatt om gästhamnarnas framtid i staden. Här är politikerna på god väg att lägga ut en av gästhamnarna på ett långsiktigt arrende till en privat aktör. Mycket tyder på att Promarina nästa år kommer att driva gästhamnen inne i hamnen, Brädholmen.

– Debatten har minst sagt varit livlig. Vad som händer med en gästhamn är känsligt och berör många Oskarshamnsbor. Många är oroade över stigande priser, säger Lars Ljung som är utvecklingschef i Oskarshamns kommun.

– Vi bedömer att Promarina är bäst lämpat för att utveckla gästhamnen inne i hamnen. De har branschkunskap och de ekonomiska förutsättningar som krävs, säger Lars Ljung.

Här, liksom på många andra platser i Sverige, vill kommunen satsa på besöksnäringen. Gästhamnen anses vara en viktig faktor för att locka människor till Oskarshamn. Båtlivet i staden är en del av stadsutvecklingen. Kommunen ser gärna att gästhamnen utvecklas och expanderar samtidigt som en storsatsning på bostäder görs i vattennära områden.

– En utvecklad småbåtshamn med tillhörande service utgör ett viktigt inslag för att skapa en mer publik och tilldragande inre hamn, säger Lars Ljung.

Trend med stigande priser
Stigande gästhamnsavgifter är i flera fall – men långt ifrån i alla – en konsekvens av bättre service. En undersökning som gjordes av turistorganisationer för ett antal år sedan tolkas av många som att det finns betydligt mer pengar att hämta för påhittiga entreprenörer inom den marina näringen. Den genomsnittlige båtgästen gjorde ”endast” av med knappa 200 kronor per dygn – att jämföra med campingturisten som spenderade mer än det dubbla varje dygn.

Trenden med stigande priser har dock pågått under en längre tid. Och redan inför förra säsongen gjorde exempelvis Tanums kommun på Västkusten stora höjningar när det gäller avgifterna under framförallt högsäsong. I Hamburgsund höjdes avgiften med 100 kronor under högsäsong – från 180 kronor per dygn till 280 kronor – för en båt som mäter mindre än 10 meter, en höjning på 55 procent.

Samtidigt finns flera exempel på att hamnar nu ”passar på” att höja (eller sänka!) när grannen gör prisförändringar oavsett om hamnen i fråga gjort förbättringar eller investerat i högre kapacitet.  NSS Klubbhamn i Arkösund – några stenkast från Promarinas fullserviceanläggning – är ett exempel. Hamnen genomförde prishöjningar från 140 kronor per dygn till 240 kronor på bara några år efter Promarinas inträde på marknaden. Och inför 2012 års säsong följer föreningen Promarinas justeringar inför 2012 och gör en liten prissänkning, med en tjuga.

På Kryss har också fått uppgifter som visar att den lilla klubbhamnen också varit mån om att behålla ”grannsämjan” – inte minst på grund av att föreningen också fått ”låna” sina bryggor av Promarina utan att någon faktura kom – och därför valt att inte ligga allt för lågt i pris jämfört med konkurrenten.

År 2011 blev ett jobbigt år för många gästhamnar, med sjunkande antal gästnätter i många av hamnarna. Trafiken i Falsterbokanalen och Sotenkanalen redovisar också en lägre aktivitet jämfört med året innan. Flera av de ”dyra” anläggningarna rapporterar en kraftig nedgång i antalet gästnätter. Tappet i Arkösund har också märkts av på orten, där handlaren och även sjöräddningssällskapet noterat en kraftig minskning jämfört med föregående år. Även på Västkusten i Uddevalla – där Promarina tog över gästhamnen i fjol – upplevde man en klar nedgång i antal gästnätter.

Men samtidigt rapporterar många av de omkringliggande – lite mindre och enklare – hamnarna i Arkösund, Västervik och Oxelösund ett klart uppsving. Kanske är det så att båtfolket röstat med fötterna och styrt mot en hamn med lägre avgifter.

– Plötsligt blev vi väldigt populära här uppe. Och båtgästerna gillar oss. De tycker att det är så bra här, trots att det är lite enklare. Men vi har duschar, bastu och en affär. Och vi kommer inte att höja priset. För det måste vara en skillnad, annars kanske det inte kommer några, säger hamnfogden Christer Carlsson på Nävekvarns båtklubb på Bråvikens norra strand.

/Johan Andreasson