Med träbåt till Grönland

Segelbåten La Pinta, en Havsörn 2 i mahogny, med hemmahamn i Visby är åter i skandinaviska vatten efter att ha genomfört en segeltur till Grönland.

Besättningen bestod av Kryssarklubbsmedlemmarna i familjen Falkenhaug: Ragnhild, Jorunn samt mamma Gunilla och pappa Frode. Den 2 augusti stävade La Pinta in mellan Isbergen mot Ammassalik på östra Grönland

Frode och Gunilla kastade loss från Visby redan den 3 maj i våras. Färden gick runt Sveriges kust via Skagen och upp till Haugesund i Norge. Därifrån seglade de ut över Nordsjön mot Shetland. De följde den gamla segelrutten från vikingatid västerut över Atlanten via Färöarna och Island.

Överseglingarna mellan atlantöarna skedde under försommarhögtryck  med svaga vindar och lugnt hav. Efter att ha angjort Seydisfjördur vid midsommartid gick färden vidare längs Islands nordkust.

Redan i mitten av juli var de framme vid Isafjördur, en av utgångshamnarna för Grönland. Vid denna tidpunkt var det dock så mycket drivis och isberg i Danmarkssundet, mellan Island och Grönland, att en översegling var omöjlig. Genombrottet kom i slutet av Juli. En kraftig storm i kombination med varma havsströmmar svepte undan nästan all drivis från Kap Farvel till Scoresby sund.

Efter tre dagars färd för både segel och motor nådde de den östgrönländska kusten. Angöringen var ganska krävande berättar Frode då tät dimma gjorde det svårt att få en uppfattning om den lokala isens utbredning. Väl förtöjda i det lilla samhället Tasiilaq sken solen från en klarblå himmel och temperaturen steg till närmare 20 grader.

Egentligen skall det vara omöjligt att angöra östra Grönland med en mahognybåt då is från polarbassängen kontinuerligt förs söderut med den östgrönländska strömmen, berättar Gunilla, men i år säger mätningarna att det är mindre is kring nordpolbassängen än någonsin tidigare.
Spåren av den globala uppvärmningen i ishavet är många. De många isbergen kommer från en alltmer intensiv kalvning från glaciärerna. Isländska bönder klagar över torka och fiskarna berättar om nya fiskarter i havet på grund av att havets medeltemperatur stigit med flera grader.

På landkartan över ön Ammassalik finns flera mindre glaciärer utmärkta. När vi vandrade där är var några av dem helt borta berättar Frode.

La Pinta är en Storebro Havsörn II, byggd i mahogny och ek 1965 i Storebro, båtbyggeriet i norra Småland som ligger ett par mil från Lönneberga. Familjen Falkenhaug har seglat Havsörnen i 23 år och tidigare genomfört en värdsomsegling med båten.

Om seglingen till Grönland skedde med generösa sommarbrisar visade sig nordatlanten från en strängare sida under hemfärden. Seglingen mot Reykjavik bjöd på kulingvindar i fuktigt väder med dålig sikt. Etapperna vidare mot Norge genomfördes under korta väderperioder mellan intensiva lågtryck.

La Pinta med Frode och Gunilla Falkenhaug väntas åter till Visby om några veckor. Vi anpassar oss efter väder och vind. Det är väl det som gjort den här seglingssommaren möjlig avslutar seglarparet.

/Frode Falkenhaug