Långfärd Läsvärt Nyheter Ombord
Transportstyrelsen: slopa giftig bottenfärg
Transportstyrelsen rekommenderar nu alla båtägare att slopa giftig bottenfärg.
– Förslaget är tyvärr långt från verkligheten, säger Åsa Kullberg vid SXK:s miljönämnd som istället rekommenderar de som måste bottenmåla att använda mindre mängd färg.
I samband med Transportstyrelsens nya rekommendationer för hur bottenfärg ska tas bort från båtskrov uppmanar man samtidigt alla båtägare att inte alls använda bottenfärg.
– Traditionella båtbottenfärger innehåller gifter som är skadliga för både människors hälsa och för miljön, säger Lina Petersson vid Transportstyrelsen. Istället uppmanar Lina båtägare att använda alternativa giftfria metoder som borsttvätt, skrovduk eller båtlyft.
Giftig bottenfärg är förbjuden för båtar i sötvatten och i Bottniska viken, och Transportstyrelsens rekommendation att inte använda giftiga färger har tidigare riktats för båtar i Östersjön, men nu omfattas hela svenska kusten.
I en båtbottentvätt ska påväxt mekaniskt tas bort av roterande borstar. Bild: Transportstyrelsen
Rekommenderar ni att inte bottenmåla även västkustbåtar? Som exempelvis en tiometers segelbåt i Bohuslän?
– Ja ,då kan man istället ha mekanisk rengöring. Det finns studier som visar att det finns alternativ som verkligen fungerar, säger Lina Petersson vid Transportstyrelsen som har ett regeringsuppdrag att ta fram nya regleringar för båtbottenfärg. De åtgärdsförslagen ska presenteras 2020.
Vilka studier visar att giftfria alternativ fungerar?
– Exempelvis resultat från det Rise-ledda projektet Change. De har undersökt och testat och har belägg för att det funkar på västkusten. Det är inte taget ur luften utan det finns exempel på att det fungerar.
Kan rekommendationen att inte måla föreslås som ett krav?
– Allt är möjligt. Flera myndigheter som Havs- och vattenmyndigheten och Kemikalieinspektionen är inblandade. Vi kan inte utesluta krav på att alla måste ta bort färgen eller att alla måste sluta måla med giftig färg. Men det kan också införas olika typer av krav för olika typer av båtar.
I Transportstyrelsens arbete med att ta fram förslagen om reglering av båtfärger ingår samarbeten med båtlivsorganisationer. Svenska Kryssarklubben är en av dem och Åsa Kullberg, ordförande för Kryssarklubbens miljönämnd, har deltagit i workshops och seminarier. Men Åsa delar inte uppfattningen att alla kan helt sluta med att använda giftig färg.
– Självklart vill vi som vistas på havet att det ska vara friskt och jag är övertygad om att vi alla vill dra vårt strå till stacken i det arbetet, men rådet att helt ta bort antifoulingfärger till förmån för mekaniska lösningar är tyvärr inte praktiskt genomförbart i dag, säger Åsa Kullberg.
– Vi har dessutom väldigt olika förutsättningar längs kusterna i Sverige att ta hänsyn till. Exempelvis är påväxten på västkusten kraftigare än på andra håll i Sverige.
Åsa Kullberg är ordförande i Kryssarklubbens miljönämnd.
Men bör man inte åtminstone försöka att sluta med giftiga båtfärger?
– Det hade varit jättebra om det skulle vara möjligt för alla. Att bottenmåla är både dyrt och tidskrävande, men tyvärr finns det inga universallösningar än. Att utveckla ny teknik är dessutom ett långsiktigt arbete. Att testa en teknik en eller två säsonger räcker inte eftersom påväxten är olika över tid beroende på vattentemperatur, strömmar med mera. En teknik som fungerat bra ett år kanske inte fungerar alls lika bra på samma plats några år senare, menar Åsa Kullberg.
I väntan på bättre tekniska lösningar rekommenderar Åsa Kullberg de som bedömer att de inte klarar sig utan giftig bottenfärg att istället använda mindre mängd färg.
– I Kryssarklubbens Måla mindre-projekt har vi sett att genom att späda färgen och enbart måla vissa utsatta delar på skrovet så kan färgmängden halveras med samma resultat mot påväxt. Projektet har pågått under flera år framförallt på västkusten för att få kunskap över hur tekniken fungerar långsiktigt.
När det gäller Transportstyrelsens rekommendationer för att ta bort färg poängterar Lina Petersson att det inte alls ska uppfattas som en allmän rekommendation att ta bort giftig bottenfärg.
– Nej, vi uppmanar inte alla att ta bort färgen nu. Vi har tagit fram rekommendationen eftersom allt fler båtägare och båtklubbar, framförallt runt Stockholm, vänder sig till oss och säger att de har krav på sig att ta bort färg. Frågan är hur de ska göra. Vi vill förstås inte att problemet med gift i båtbottenfärgerna ska bli värre när färgen tas bort, säger Lina Petersson som uppmanar att inte ta till förhastade åtgärder med gammal bottenfärg. I en ny broschyr (länk nedan) framgår rekommendaionerna som kan sammanfattas med att i första hand använda färgborttagningsmedel och skrapa bort färgen som sedan lämnas på deponi. Då ska man använda skyddsglasögon och handskar. I andra hand kan färgen slipas bort och i sista hand blästras.
– Blästring bör utföras yrkesmässigt enligt Arbetsmiljöverkets och miljöbalkens regler som dels skyddar personen som utför arbetet, dels skyddar miljön, säger Lina Petersson.
I dagarna pågår Havsmiljöinstitutets konferens Fritidsbåtar och hållbar kustförvaltning på Lindholmen i Göteborg. Bland annat presenteras forskning från Rise, Research Institutes of Sweden, om fritidsbåtars påverkan på miljö med avseende på bottenfärg, utsläpp, buller och utbyggnad av småbåtshamnar. På Kryss rapporterar mer om den forskningen kommande veckor.
Stockholms stad har en planerad utfasning av giftiga båtbottenfärger för alla båtar på kommunens arrenderade mark. Inom tre år ska samtliga båtklubbar på kommunens mark vid Mälaren endast upplåta plats åt båtar som inte har giftig bottenfärg på skrovet.
LÄS MER: Broschyr: Giftfri båtbotten – så här gör du [Transportstyrelsen.se (pdf)]
LÄS MER: Mindre färg kan ge gott skydd mot påväxt [Utdrag ur På Kryss nr 3, 2017]
LÄS MER: Ingen skrovrengöringsmetod klarar allt eller? [ Utdrag ur På Kryss nr 3, 2016]
Johan Boström
johan@pakryss.se
![](https://pakryss.se/wp-content/uploads/SXK-Logga_vit.png")
Detta är dödsstöten för segling på västkusten. Segelbåtar från 30 fot och uppåt blir oanvändbara och osäljbara. Det får bli styrpulpetbåtar för alla. Vilken fantastisk miljövinst.
Hej, SXK lät två danska forskare göra en studie på VC 17 m Internationals Kopparbottenfärg, för så där 25 år sen. VC 17 m bildar ett tunt (ca 0,001 mm) joniserat skikt, dvs ”elektriskt”, som gör att de 0,1 mm långa havstulpanlarverna inte vill sätta sej på den, med VC 17 m målade, botten. M a o kopparfärgen fäller INTE ut någon koppar. Den skapar med saltvattnet ett elektriskt skikt. Vi människor behöver 1 gram koppar per dag för att fungera. Nu skall vi alla stoppa dessa politikers tilltag, för gott.
Vänligen sök igenom ert arkiv så finner ni nog artikeln och den fina bild som visar förloppet.
Hälsar Bengt Hellqvist medlen nr 775191 (Ring mej gärna jag ställer upp vid ”miljöträffen”)
Om nu koppar är så farligt måste vi naturligtvis byta ut samtliga vattenrör i koppar som finns i våra hus, det är vatten som vi dricker.
Efter att man försökte med rapsinblandning i diesel för båtar använder alla jag känner antidieseldjurmedel i bränslet även nu när rapsen är borta så det blev i försämring totalt sett.
SXK:s ordförande 2001-2005, Solgerd Björn-Rasmussen, hade tydliga åsikter om koppar som beväxningshämnande ämne. Om jag minns rätt kunde hon underbygga sitt ställningstagande utifrån sin profession som marinbiolog. Organismer hindras från att fästa sig på undervattenskroppen då kopparjoner frigörs. Endast någon mm från ytan skulle dessa kopparjoner övergå i ett annat tillstånd som är naturligt förekommande och därmed för miljön ofarligt. Finns det någon ny kunskap som kastar omkull de slutsatser som publicerades i På Kryss och till Rors under den tiden?
Vi båtägare behöver bli bättre på att faktiskt se och handla på så sätt att miljön bibehålls på bästa tänkbara sätt.
Enklast vore om det presenteras riktiga siffror på hur mycket giftigt material som faktiskt släpps ut från en låt säga 30 fots segelbåt.
För egen del har jag inte bottenmålat sedan 2004 utan låtit den färg som var där vid vårt båtköp vara kvar.
Ingen ökad påväxt har noterats.
Bronspropellern poleras varje vår (hur stor är giftpåverkan av den?).
Som sagt: koppar från båt kontra från tak i Sthlm som rengnvatten rinner ut i Mälaren eller i grundvatten.
Bara ytan av tak där ren koppar exponeras av väder och vind mot den procents inblandning i båtfärgerna.
Hur stor påverkan blir detta sett i riktiga siffror?
Tyvärr saknas dessa siffror i den debatt alla hävdar sin ståndpunkt i.
Vi båtägare måste enas i ett gemensamt folk där vi är beredda att vårda miljö på bästa sätt men även ställa krav på att få se riktiga siffror på vad våra åtgärder gör på miljön.
Ex den nyanserade debatten på septitank och krav på att sätta däckstömmning där vi ställde upp och åtgärdade på våra båtar direkt.
Jag noterar att själv så nyttjar jag båtens toalett endast i nödfall och den enstaka tömning jag får göra under det gångna året är långt från de siffror som vi får presenterat.
Politiker jobbar med siffror där det trimmas för sakens skull är min personliga ställning i frågan.
Jag eftersöker säkra källor där det faktiskt påvisar att våra åtgärder hjälper.
Vad händer med ev färg som släpper då man bottentvättar som sprids runt med tvättaggregat?
Hur mycket värre är inte det för miljö än att spä färg eller bara bättra på om det behövs?
Kemikalieinspektionen testar bl.a bottenfärger och godkänner/avslår och anger användningsområden.
Inspektionen består av yrkesutbildade medarbetare med resurser för analyser och realistiska prov.
Om kemikalieinspektionen godkänner en färg och användningsområde varför skall då transportstyrelsen och kommunalpolitiker förbjuda den ? De är ju lekmän i ärendet. Att förbjuda något som kemikalieinspektionen har
godkänt är ju att nedvärdera inspektionens kompetens.
För att förbjuda något behövs ingen kompetens, det kan vem som helst.
Blir dagens godkända färger farligare att använda efter 2020 ?
Vi har båten i Björlanda Kile med över 2000 båtar där de flesta är bottenmålade. Trots det så ökar djurlivet i hamnen. Vi har under flera år sett stora fiskar, ål, både dyk- och simänder, de flesta måsar, skarv samt säl.
Läser att handelsfartyg är undantagna.
Är det nån som känner till om det finns nån statistik på hur stor bottenexponeringen är för handelsflottan kontra fritidsflottan i svenska farvatten? T ex bottenyta x exponeringstid. Rimligtsvis måste det röra sig om mångfalt större värden för handelsflottan som ju gör fart genom vatten året runt.
Vi alla vill ha renare miljö. Och för att få det krävs det forskning och utveckling, strukturerad sådan. Inte politiska utspel eller helt verklighetsfrämmande skrivbordsprodukter. Modern mekanisk rengöring fungerar säkert i insjöar och i Östersjön. Så länge båten befinner sig i detta området.
På västkusten glöm detta just nu. Skall du ha en bottenfärg med mindre gift som dessutom tål borstning? Denna färg finns inte, enda alternativet är kopparbaserad färg med epoxi som bindemedel, ej godkänd och tål inte att borstas, men däremot att högtrycks-spolas.
På västkusten seglar vi ofta till Norge och de Brittiska öarna, där helt andra påväxtförhållanden gäller än t ex norra Bottenviken eller våra insjöar.
Min segelbåt, med VC17 västkust i racefinish, låg still några veckor i maj juni i år. I bräckvatten, Björlanda Kile. Och sedan gjorde båten med motor 50 % av marchfarten. Att segla båten var i lättare vindar inte möjligt. Vid upptagning var propeller drev plus stora partier i botten täckt av havstulpaner, och hela botten täckt av grovt slem.
Att värna vår miljö är viktigt.
Jag har ställt frågan om bottenfärger till Stockholms stads miljöförvaltning. Och om handelsfartyg även innefattas i dom nya reglerna. Men man hänvisar till att Transportstyrelsens regler, och handelsfartygen är undantagna. Detta är ju helt orimligt.
Skönt att reningsverket i Kaliningrad äntligen är i drift sedan i somras, sedan början 70-talet har 180.000 kubikmeter avlopp per dygn pumpats ut i Östersjön, per år innebär detta 300 ton fosfor och 1 500 ton kväve från Kaliningrad som Östersjön tagit emot under 40 år.
”Sila mygg och sväljer elefanter” har pågått i 40 år. Septitank är bra men bottentvätt a´ 1100kr som dessutom inte rengör ordentligt på segelbåtar behöver utvecklas mer innan bottenfärg förbud, dessutom behöver tvättansläggningar byggas ut.
Oj, oj, oj. Dessa påstådda experter som sitter och tittar på detta. Har de verkligen kollat på hur mycket mer utsläpp det blir via bränsleförbrukningen? Körde själv en Storebro 430 till kaj för upptagning 3 nm. Vid fullgas gjorde den 3 knop. Den var inte målad inför denna säsong utan gammal bottenfärg fanns kvar. Den var full av snäckor på både skrov och propellrar. Undrar hur mycket utsläpp det blev från avgaser?? Kanske mer än vad bottenfärgen släppte ut på hela året.
Skulle detta gälla båtar som är registrerade i Sverige, eller även besökande båtar? Jag håller med om att vi skall vårda havet, men vi kan väl inte införa regler som helt isolerar oss från omvärlden. Det måste vara öppet för utländska båtar att besöka svenskt vatten. Varför skall vi straffa våra egna båtägare med tuffare regler än besökande och hur gör vi med alla svenska båtar som åker iväg på längre resor över haven? Får de inte komma hem igen?
Tänk ett varv till och tänk då på hela bilden, inte på ett snävt hemmablint perspektiv.
Hur mycket kopparutsläpp kommer genom dagvattnet från städernas koppartak ?
Förbjud Koppartak ?
Jag som seglar träbåt och rör mig både i Östersjön södra delen och på västkusten måste skydda min båt mot trämask, skeppsmask. Hur ska jag göra det utan bottenfärg?
Jag har läst de högtidliga avsiktsförklaringarna i Transportstyrelsens ”Skrovmål” men saknar varje form av insatser på arbete eller forskning för att få fram medel eller metoder för att förhindra påväxt. Som Per Myhre påpekar, så silar man åter mygg och sväljer kameler på samma sätt som när man införde förbudet mot utsläpp av toalettavfall samtidigt som kryssningsfartyg med upp till 6.000 personer ombord fritt får släppa ut sitt avfall i Östersjön!
Hva vil man gjøre med de som virkelig forurener, nemlig handelsflåten, cruiseskip og slike? Småbåtflåtens forurening er helt uvesentlig til sammenligning.