Hem » Läsvärt

Läsvärt

”Ingen tror att kopparfärger är ofarliga”

28 februari, 2019 – 09.57 11 kommentarer

Inom såväl SBU som SXK har miljöfrågorna varit viktiga sedan lång tid tillbaka. Men det är långt ifrån avgjort att kopparfärger är så skadliga att de behöver förbjudas. Det skriver Roland Örtengren, SBU, och Lennart Falck, SXK, i en replik på sex forskares kritiska inlägg vecka 6.

Diskussionen om användning av koppar som biocid i båtbottenfärg går vidare. I sin replik på Lennart Falcks inlägg vecka 4, skriver sex forskare bland annat att koppar är extremt giftigt för vattenlevande organismer.

De sex forskarna ondgör sig över som de skriver ”åsikter och tyckanden som lyfts fram” i debattinlägget samt vid kopparseminariet som SBU (Svenska Båtunionen) och SXK (Svenska Kryssarklubben) arrangerade på Chalmers den 1 februari.

Målet för kopparsymposiet var att föra fram sakligt underlag om ett komplext ämnesområde som är svårt att ta till sig samt att ge underlag för en kommande diskussion om hur farligt det är med koppar i båtbottenfärg, och behov av åtgärder.

Att det vid kopparsymposiet som replikförfattarna skriver fördes fram åsikter och tyckanden förklädda i vetenskapliga termer är ett oförskämt påstående. Presentationerna framfördes av erkända experter på sina områden och är baserade på saklig grund i publicerade artiklar och rapporter, något som tydliggjordes i presentationerna. Att större tonvikt var lagt på koppars tillförsel till miljön och dess komplexa kemi är på toxikologi och påverkansmekanismer, hängde samman med svårigheten att hitta presentatörer. Många var tillfrågade, även på replikförfattarnas institutioner.

De mätningar av kopparförekomst i havsvatten som genomförts på uppdrag av SBU och SXK, och som kritiseras av replikförfattarna, har utförts med standardmetoder och enligt ett etablerat förfarande. Både företagen som anlitats för detta, DGE Mark och Miljö och ALS Scandinavia, är ackrediterade laboratorier. Därför är kritiken mot mätmetoden grundlös.

Samtidigt står det klart att även om resultaten av mätningarna visar förhållandevis låga halter i småbåtshamnarna, tyder de också på att vi behöver mäta mer och över längre tid. Fler mätningar planeras kommande säsong.

Ingen tror att biocidfärger med koppar är ofarliga eller tvivlar på att kopparföreningar utsöndras från båtskrov i vattnet. Frågan är om bidraget är så farligt att vi måste sluta använda kopparföreningar som verksam biocid i båtbottenfärger.

För att bedöma det behöver det klargöras i vilken form kopparföreningarna förekommer och avgöra deras biotillgänglighet. Kopparföreningarnas reaktionsmönster är komplexa och koppar som kommer ut havsvatten bildar snabbt så kallade komplex och så småningom fällningar, vilket minskar biotillgängligheten avsevärt.
Utsläppen från bottenmålade fritidsbåtar är inte små skriver replikförfattarna och hänvisar till en opublicerad studie från SHEBA-projektet. Man nämner 57 ton från fritidsbåtar och 300 ton från sjöfarten i Östersjön.

Uppgifter om den totala belastningen av koppar i Östersjön är inte så lätta att hitta. Det finns en uppgift från 1987 om att utsläpp från älvar och luft till Östersjön var 1 870 ton respektive 1 200 ton (Progress report on cadmium, mercury, copper and zink, Baltic Sea Environment Proceedings No. 24, HELCOM 1987). Den totala belastningen, inklusive fritidsbåtar och fartyg enligt SHEBA, är åtminstone 3 427 ton varav fritidsbåtarnas bidrag är 1,7 procent och sjöfartens 8,8 procent. Det ger en fingervisning om att bidraget från båtbottenfärg är litet.

Samtidigt som vi inom SBU medverkat i en omfattande aktion för biocidfria metoder, riktad till medlemmarna, beklagar vi att det inte finns några systematiska utvärderingar av dessa metoder att falla tillbaka på.

Inom såväl SBU som SXK har miljöfrågorna varit viktiga sedan lång tid tillbaka. Båda organisationerna har aktiva miljökommittéer och omfattande program med rådgivning och anvisningar för hur man kan och bör verka för att minska båtlivets miljöpåverkan. Glädjande är att miljöintresset bland medlemmarna är stort och växande.

Roland Örtengren, SBU:s miljökommitté
Lennart Falck, SXK, miljönämnden

TIDIGARE INLÄGG
”Sluta upp med klappjakten … ”

Replik: ”Koppar extremt giftigt för vattenlevande organismer”

Delade meningar om kopparens miljöpåverkan

 

redaktion@pakryss.se

, ,

11 kommentarer »

  • Lars. Svensk skriver:

    Jag har en segelbåt som är 34 fot med en botten yta på ca 35 kvm. Jag har hittills tidigare år använt knappt en burk VC17 (0,75 l)innehåll 1 påse kopparpulver uppskattningsvis drygt 100 gram. Resultatet är fullgott och behöver endast kompletteras punktvis vartannat år. Exemplet att 57 ton skulle komma ifrån fritidsbåtar skulle i mitt exempel motsvara 570 000 båtar i min båts storlek vilket jag vet är fel. Större delen av våra fritidsbåtar består av roddbåtar och mindre öppna motorbåtar, dessutom tror jag inte att alla båtar målas med kopparbaserade färger. Enligt Robert Aschberg är antalet övernattningsbara båtar betydligt under 100 000 båtar.

  • Pelle Brandt skriver:

    De kopparkastruller som användes till matlagning var förtennade. För fans det en bricka på varmvattenkranen som sa att det vattnet inte skulle användas till att dricka.

  • Marianne skriver:

    Förr så lagade de flesta mat och kokade kaffe i kopparkastruller….och det ofta på vedspis över öppen eld.

  • Hugo Norell skriver:

    Det var olyckligt att man inte bjöd in vetenskaplig expertis till symposiet i Göteborg. Ingen av ekotoxikologerna från Göteborgs Universitet var tillfrågade. Man kan misstänka att det berodde på att de hade en annan uppfattning än den man ville ha fram från symposiet. Detta är faktiskt allvarligt. Vi som seglare behöver få den vetenskapligt riktiga informationen.
    Svenskt Vatten som är en intresseorganisation för Sveriges vattenverk och reningsverk arbetar för att få bort kopparledningar och rekommenderar att det inte ska installeras i nya hus. Se deras hemsida. Det beror inte på att koppar är giftigt för människor i de nivåerna utan för att slammet från reningsverken inte kan användas på åkrarna med tungmetallen koppar. Bland annat så är cyanobakterierna i jorden mycket känsliga för koppar. Samma bakterier finns i havet och är en viktig del i det ekologiska systemet.
    Googlar man på vetenskapliga artiklar om koppars påverkan på vattenlevande organismer kan man hitta massor av artiklar som stödjer de sex forskarnas inlägg.
    Tillståndet i vattnet runt Sveriges kuster är inte bra och det kan man läsa om på Havs och Vattenmyndighetens hemsida. Vi seglare måste göra allt vad vi kan för att minska vår påverkan så ekosystemet ska kunna återhämta sig och att fisken får en chans att komma tillbaka.
    Det vore lämpligt om SXK anordnar ett nytt symposium i frågan där det finns plats för de vetenskapligt meriterade som kan ge sin bild om bottenfärgers påverkan på ekosystemen.

  • Stig Strömkvist skriver:

    Lunds nya tingsrätt har en fasad av kopparplåt. Läser idag i Sydsvenskan att byggnaden sannolikt kommer att tilldelas Plåtpriset (som är något fint).
    Jag minns en gång i tiden, för typ tio år sedan, när bromsbelägg (med inslag av koppar för att leda bort värmen) och koppartak bedömdes miljöskadliga.

  • Torsten Egerö skriver:

    Det är så konstigt att de som pratar om kopparens farlighet aldrig kan visa fram något konkret bevisat exempel. Har talat med representanter för havsforskningslaboratoriet på Askö och de säger sig ännu inte ha hittat något fall där växtlighet skulle ha tagit åt sig av koppar och fört det vidare i djurens näringskedja.
    Den s k professor ”Tång” säger sig ha gjort ett experiment som bevis. Hon förde ner tulpanlarver i ett bad med en mycket hög koncentration av koppar. Larverna for förstås illa men detta säger ingenting om vad som händer vid normala förhållanden. Då inga larver dör, de bara undviker att sätta sig på en kopparfärgad yta.
    Det är märkligt att fältbiologernas gamla fördom mot metaller har lyckats bita sig fast så länge.
    Och som sagts många gånger: om det vore så i verkligheten att koppar och zink vore det minsta farliga för levande organismer skull vi aldrig någonsin få ha det i våra vattenrör och hushållssartiklar.

  • Lars Ericson skriver:

    Eller så kan man på ett annat sätt empiriskt visa:
    För en båtbotten på 20 m2 räcker det troligen med 3 burkar VC17 för god täckning.
    Påsen med kopparpulver/mixen av kemikalier väger kanske 100 gr?
    Vi har alltså lagt på 300 gr CU på botten. Allt läcker ju inte ut i vattnet, det brukar finnas ett fullgott lager kvar vid upptagning. Man brukar bara behöva fläckbättra till nästa års sjösättning och nästa och nästa…
    Myndigheten HaV anger tydligen att upp till 112 gr /m2 läcker ut på 5 månader. Det skulle ge 2.24 kg CU!

    Så det är ju lite svårt att seriöst beakta myndighetens helt tokiga siffror.
    En förståndig och begränsad användning av VC17, Kryssarklubben har ju visat i ett projekt ”måla mindre” ger en mycket begränsad miljöbelastning.
    Och sedan har vi debatten om CU överhuvudtaget är giftigt för levande vattenorganismer.

    Det finns ett myndighetskrav beträffande spolplattor på hur mycket CU som får finnas kvar i spillvattnet efter tre reningssteg. Gränsvärdet är lägre än den mängd som finns i vårt dricksvatten ur kranarna i bostaden.

    Med vänlig hälsning
    Lars Ericson som seglar en RB111, 11 x 2,70m

  • Claes Mannerfelt skriver:

    Hur är det med varmvattenberedare av koppar och vattenledningar av koppar. fäller de också ut farliga substanser i avloppsvattnet? Detta är kanske ett jätteproblem
    Claes

  • Jag tycker det inte är något oklart i studier som påvisar att koppar är skadligt för exempelvis blåmusslor och blåstong och att ändast bestånd av dessa avspeglar sig på hela marina ekosystemet vid våra vatten.

    Det kommer knappast att finnas en studie/utvärdering som är ”tillräckligt” systematisk för dom parter som tagit till sin livsuppgift att motstå en förändring i miljöfrågor. Vi hör samma diskussion inom alla miljöfrågor och det är alltid något någonstans i värden som är värre och större.

    Hoppas majoriteten av båtfolk har ögonen öppna och fokuserar på fördelar som biocidfria antifouling metoder har att bjuda på och därtill har viljan att visa gott exempel.

    Att biocidfritt fungerar på motorbåtar tror jag börjar vara klart för de flesta som följer med sin tid, men hur är det med segelbåtar?

    Kolla hur Björn Bertoft upplever saken https://www.youtube.com/watch?v=K24D7dheCfM

    mvh, Christian Feodoroff / Seaboost

  • Ann Ericsson skriver:

    Enligt utredaren på HoVattenmyndigheten Fredrik Lindgren källa:5feb på kryss”delade meningar.. ” så anges att kopparn lakas ut med:
    5-10 microgram / dygn/cm2.
    Om vi räknar med 5 månaders båtanvändning /säsong så innebär detta att ca 56-112g koppar /m2 fälls ut /säsong.
    Varför inte genomföra en enkel institutions-faktakontroll? Båtunionen o kryssarklubben!
    Ta fram 2st 1/2m2 plast skivor ell rostfria plåtar o måla en med exv VC17 o den andra med vanlig bottenfärg. Väg skivorna o sänk ned dom i 5 mån och väg dom vid upptaget. Det är alldrig fel att kontrollera de data som institutioner o myndigheter hasplar ur sig…

  • Ulf Wennerbeck skriver:

    HEJ

    Tycker ni gör ett jättebra jobb.
    Med vänlig hälsning,

    Ulf Wennerbeck

Lämna en kommentar

Lämna din kommentar här nedan, eller lämna en trackback från din webbplats. Du kan också prenumerera på dessa kommentarer via RSS

Var trevlig. Håll det rent. Håll dig till ämnet. Ingen spam.

Du kan använda dessa taggar:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> 

This is a Gravatar-enabled weblog. To get your own globally-recognized-avatar, please register at Gravatar