Hem » Läsvärt, Nyheter, Säkerhet

Läsvärt   Nyheter   Säkerhet

Politiker kräver utredning av sjöfyllerilag

24 oktober, 2017 – 08.24 11 kommentarer

Ett tjugotal av årets motioner till riksdagen har en direkt koppling till båtlivet. 16 riksdagsledamöter ifrågasätter sjöfyllerilagen och kräver en översyn. Både moderater och socialdemokrater vill ha någon form av skrotpeng på fritidsbåtar.

Årets motionstid i riksdagen är avslutad och ett tjugotal av riksdagsledamöternas förslag handlar om hav, sjöar, sjöfart och båtliv. Förslagen spretar väldigt mellan allt från vhf-täckning på Hjälmaren till att laddström för eldrivna färjor ska skattebefrias. Även om en enskild så kallad fristående motion sällan leder till ett riksdagsbeslut ger ämnena som avverkas en hint om vad politikerna uppfattar som viktiga frågor att driva inför valåret 2018.

Två ämnen med direkt koppling till fritidsbåtar har tagits upp i mer än en motion. Dels kritik mot sjöfyllerilagen som är det överlägset mest förekommande ämnet bland motionerna, dels förslag på ett system för att omhänderta och återvinna uttjänta båtar.

Ifrågasätter sjöfyllerilagen

Åtta motioner från riksdagsledamöter inom alliansen ifrågasätter mer eller mindre sjöfyllerilagen från sin egen regeringsperiod. Det är sex motioner från moderata ledamöter samt en från centern och en från liberalerna.

Anti Avsan och Isabella Hökmark går längst och kräver att promilleregeln helt avskaffas. De motiverar förslaget med att ”med den numera gällande promillegränsen kan en person fällas till ansvar för sjöfylleri utan att någon konkret fara har förelegat. Promilleregeln bygger på en abstrakt farebedömning som innefattar ett antagande om att man, inom det i övrigt straffbara området, anses inte kunna framföra fartyg på betryggande sätt om man har haft en alkoholkoncentration som uppgått till minst 0,2 promille i blodet eller 0,10 milligram per liter i utandningsluften.”
Avsan och Hökmark menar att ”förhållandena i sjötrafik är väldigt skiftande. Detta innebär att en abstrakt farebedömning blir ett mycket trubbigt instrument i förhållande till de skiftande omständigheter som föreligger i olika situationer.” ”Den nu gällande lagstiftningen upplevs som ett problem och många frågar sig om det övergripande syftet med lagstiftningen verkligen har uppnåtts, nämligen ökad sjösäkerhet. Trenden var att sjöfylleriet minskade redan innan lagstiftningen infördes. Dessutom har olycksstatistik visat att omkring 90 procent av sjöolyckorna förorsakas av nyktra båtförare där bristande kompetens och erfarenhet samt dåligt sjömanskap är framträdande olycksorsaker. De olyckor där alkohol funnits med i bilden har i princip uteslutande handlat om fall av grovt sjöfylleri. ”

Riksdagsledamöterna avslutar sin motion med: ”Det kan möjligen i ännu högre grad – nu efter införandet – ifrågasättas om den nedre promillegränsen vid enkelt sjöfylleri har varit motiverad att införa och om den fyller en rimlig funktion. Allt för mycket tyder på att så inte är fallet. Promilleregeln för enkelt sjöfylleri bör därför avskaffas.”

Moderaterna Finn Bengtsson, Mikael Cederbratt och Lars-Arne Staxäng ifrågasätter också lagen från 2010:
”Antalet dödsolyckor har minskat stadigt under mer än 40 års tid – opåverkad av den nya lagstiftningen – och är nu nere på ett 30-tal per år. Som jämförelse ska det noteras att det har varit samma utveckling i Norge som alltjämt har 0.8 promille som gräns för sjöfylleri. De senaste åren har dock minskningstakten i absoluta tal nästan avstannat då totala antalet fritidsbåtsolyckor är få. De olyckor som sker omfattar primärt små fritidsbåtar samt kajaker i insjöar och dessa små farkoster omfattas alltså inte av lagen.

Lagen kostar dessutom samhället stora resurser att upprätthålla. Detta är särskilt allvarligt då våra gemensamma resurser för att upprätthålla lag och ordning i Sverige är hårt ansträngda. Vi har exempelvis minst antal poliser per capita i hela Europa.

Antalet omkomna i fritidsbåtsolyckor som omfattas av 0,2-promillelagen är ytterst få och bör sättas i relation till andra olyckor som sker på människors fritid. Det tydliggör att lagen varken träffar målet eller fyller sin funktion”, skriver riksdagsledamöterna och kräver en översyn.

Partikollegorna Edward Riedl, Maria Stockhaus, Jan Ericson och Lotta Finstorp efterlyser också i sina respektive fristående motioner att sjöfyllerilagens effekter granskas och utvärderas ”Det är viktigt att lagstiftningen och dess effekter följs upp för att se om lagstiftningen har uppnått de resultat som avsågs”, skriver Riedl.

I stort sett samma budskap har centerns Johan Hedin som menar att det inte är ”alldeles självklart att en strikt promillegräns stärker säkerheten till sjöss. Det är heller inte alldeles självklart att en sådan gräns ska vara samma som den för bilkörning. Regeringen bör därför utvärdera sjöfyllerilagen utifrån dessa förutsättningar.”

Robert Hannah, liberalerna, vill inte sänka ambitionerna för att komma till rätta med farorna med sjöfylleri, men efterlyser också en utvärdering: ”Det har snart gått ett årtionde sedan den senaste reformen av sjöfylleribestämmelsen har trätt i kraft, och det kan därför anses lämpligt att göra en utvärdering av lagen och dess tillämpning”.

Även moderaterna Ewa Thalén Finné, Carl-Oskar Bohlin, Mats Green, Thomas Finnborg och Lars Beckman nämner i en motion om ”vattenrättsliga frågor”att sjöfyllerilagen ska utredas.

Skrotpeng och båtåtervinning

Problemet med att uttjänta fritidsbåtar och gamla nyttofartyg skräpar ner i stad och natur uppmärksammas av ledamöter från riksdagens två största partier:

Övergiven båt

En av många övergivna båtar nära Årstaviken i Stockholms kommun.

Så här skriver socialdemokraterna Peter Jeppson och Magnus Manhammar:
”I Norge finns en intressant modell för vrakåtervinning. Landet har haft stora problem med övergivna fritidsbåtar på grund av de stora kostnaderna för att skrota båtar. Den norska staten har därför infört ett bidragssystem där staten täcker hela eller delar av kostnaden för hanteringen av uttjänade fritidsbåtar. Båtägaren betalas även 1000 norska kr per fritidsbåt för att de ska leverera den till avfallshantering. Miljödirektoratet administrerar systemet och betalar ut pengar till de som levererar en kasserad båt.

Ett liknande system med vrakpeng på fritidsbåtar bör införas i Sverige.”

Moderaterna Edward Riedl och Finn Bengtsson vill att lagar och regler ändras så att kommuner och andra markägare kan omhänderta och återvinna övergivna båtar:
”I likhet med vad som gäller för bilvrak bör kommunerna därför ges möjlighet att omhänderta fartygsvrak. Naturvårdsverket har föreslagit att ändringar görs i lagen (1982:129) respektive förordningen (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall, så att dessa författningar inkluderar även fartygsvrak.

Till detta bör någon form av stimulerande åtgärd, såsom någon form av skrotningspremie i ett initialskede, övervägas för att få igång ett snabbt fungerande återvinningssystem för fritidsbåtar som är uttjänta och nu ligger och skräpar ner i naturen”

Obligatorisk flytväst i fritidsbåt

För många är det självklart att barn bär flytväst på bryggor och i sittbrunnen på båtar. Moderaterna Thomas Finnborg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson vill se ett obligatorium.

För många är det självklart att barn bär flytväst på bryggor och i sittbrunnen på båtar. Moderaterna Thomas Finnborg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson vill se ett obligatorium.

Moderaterna Thomas Finnborg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson upprepar sitt tidigare krav på flytvästar ombord på fritidsbåtar. Och att barn under 15 år måste bära flytväst. De skriver: ”Att kräva att flytväst bärs konstant när man befinner sig ombord på en mindre båt är inte nödvändigtvis det bästa rent praktiskt men krav bör ställas på att det finns tillräckligt med flytvästar ombord för att det ska räcka till samtliga passagerare ombord på en båt. Därtill borde man kunna kräva att barn under 15 år ska bära flytväst när de befinner sig ombord på en fritidsbåt.”

Stoppa stulna utombordare vid gränsen
Den flitige moderate motionären i båtlivsfrågor, Finn Bengtsson, kräver särskild brottsbekämpning när det gäller stölder av utombordare. I motionen konstaterar han att de flesta stulma motorer försvinner utomlands och att det därför skulle vara ”effektivt att göra utförselkontroller vid gränserna. Det handlar om ett tiotal hamnar i Sverige med fokus på de södra och östra delarna i Sverige.

Rättsläget idag är att regeringen har i sitt regleringsbrev till Tullverket bett myndigheten prioritera kontroll av införsel av gods. Tullverket har idag alltså inte som prioriterad uppgift att förhindra utförsel av stöldgods. Orsaken till detta är att det inte är en brottslig handling att föra ut allmänt stöldgods ur landet. Tullverket får enligt svensk lag endast kontrollera utförsel av gods avseende krigsmateriel, narkotika och antikviteter.
Man bör därför överväga att ändra i gällande lagstiftningen för Tullverket så att de kan börja kontrollera misstänkta fordon efter allmänt utförande av stöldgods.”

Avskaffa momsplikt för ideella båtklubbar

Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S) uppmärksammar det pågående rättsfallet där Stockholm stad har överklagat Skatterättsnämndens beslut om att all markhyran för båtklubbarna ska momsbeläggas. Motionen skrevs innan överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen där ett beslut väntas först nästa år. Men räkneexemplet stämmer om Högsta förvaltningsdomstolen kommer till samma slutsats som Skatterättsnämnden: ”För en ideell båtklubb i Stockholm som i dag hyr 125 bryggmeter ägda av staden och 3 000 kvadratmeter markyta för uppställning innebär beslutet att klubben får betala över 20 000 kronor mer per år i avgift.

Momsbeslutet kommer att skada ett allmännyttigt och ideellt föreningsliv samt en hundraårig folkrörelse. Troligen kommer beslutet inte bara att få konsekvenser för båtlivet, utan för hela den ideella och allmännyttiga föreningsverksamheten i landet.”

Förbättringar för båtlivsföretag

Ett par motioner berör tjänsteföretag och tillverkare på båtmarknaden. Centerns Ola Johansson vill förenkla reglerna för båtcharter och annan turisttrafik: ”Att med nuvarande regelverk i Sverige bedriva näringsverksamhet med uthyrning av fritidsbåtar upp till ca 25 meters längd är i praktiken omöjligt. Enligt detta kan sådan verksamhet enbart inrikta sig till privatpersoner.

Om en juridisk person vänder sig till ett uthyrningsföretag för att chartra en båt för ett företagsarrangemang, eller en kundaktivitet, betraktas båten av Transportstyrelsen, TRP som ett handelsfartyg. Då ställs krav på certifikat, utbildning av skeppare på högskola och 2-5 års praktik på ett handelsfartyg. Om samma båt istället chartras av en privatperson för eget bruk, eller om den hyrs ut till ett företag som själva bemannar den, det vill säga hyr utan besättning, ställs inga krav över huvud taget på den som skall framföra båten.”

”Dessa oklara regler drabbar även turisttrafik med fartyg som till stor del ägs och drivs ideellt, som ekonomiska föreningar. För att framföra dessa med passagerare ställs samma krav som på handelsfartyg, trots att det kanske handlar om en insjö. Ett sådant exempel är ISA af Lygnern. För att kunna driva sin begränsade verksamhet riktad till en allmänhet tvingas föreningen ta in skeppare med tre års erfarenhet av att framföra handelsfartyg. Trots att det i denna insjö, på gränsen mellan Halland och Västra Götaland inte förekommer någon båttrafik överhuvud taget anser TRP inte Fartygsbefäl VIII vara tillräcklig.”

”En höjning av tillståndgränsen, eller certifikatsplikten, för framförande av båtar för uthyrning, från nuvarande 20 GRT upp till 100 GRT som motsvarar gränsen för fritidsfartyg, är det enklaste sättet att skapa rimliga villkor för uthyrningsverksamheten. Om denna förenkling inte låter sig genomföras av TRP inom gällande lagstiftning, behöver en från TRP fristående utredning tillsättas som skapar ett lagrum för charterverksamhet i Sverige med rimliga villkor.”

Edward Riedl vill se ett ökat stöd för exporterande varv: ”Idag har Sverige många små och medelstora företag som bygger mindre fritidsbåtar. Den internationella konkurrensen har ökat och den svenska exporten har under flera år minskat. När exporten av småbåtar minskar så försvinner det jobb i mindre städer och glesbygd där de flesta av de här företagen finns. Konkurrentländer som t.ex. Finland hjälper sina småbåtstillverkare ut på mässor med ekonomiskt stöd för att marknadsföra finsk småbåtsindustri. De stora konkurrentländerna har samtliga olika former av ekonomiskt stöd till sina småbåtstillverkare för att kunna marknadsföra sig ute på mässor där kontakter med återförsäljare i andra länder knyts. Ska Sverige kunna få igång exporten av småbåtar igen behöver vi stödja vår småbåtsindustri för att kunna ta oss ut och konkurrera på lika villkor.”

Socialdemokraten Catharina Bråkenhielm vill gynna eldrivna nyttobåtar genom skattebefrielse:
”Detta för att annat drivmedel till dessa båtar är skattebefriade. Detta för att ge konkurrensneutralitet och stimulera övergången till el på båtar, då framförallt färjor, bör även ström som drivmedel vara skattebefriad.”

Vhf-täckning på Hjälmaren

Örebroaren och kristdemokraten Lars-Axel Nordell tycker att säkerheten på Hjälmaren ska förbättras med installation av vhf-mottagare och sändare som täcker hela sjön: ”Till skillnad från Vänern, Vättern och Mälaren omfattas inte Hjälmaren idag av den statliga sjöräddningen trots att Hjälmaren anses vara svårnavigerad med många grund och svåra passager.

Därmed finns ingen central passning och ledning av sjöräddningen. Det finns inte heller någon VHF-utrustning tillgänglig på Hjälmaren som skulle möjliggöra kommunikation mellan räddningsledning och båtar på sjön för att kunna hjälpa till vid sjönöd. Detta är inte acceptabelt.”

” För att få en bra och trygg sjösäkerhet på Hjälmaren kärvs avtal om passning och ledningsfunktion med Joint Rescue Cordination Centre (JRCC) som redan har ansvaret för Mälaren, Vänern och Vättern samt hela svenska kuststräckan.

Det kärvs också installation av komplett basstation för VHF-kommunikation, Kanal 16, Kanal 70, Kanal 81, ev kanal 74 samt AIS-mottagare. En befintlig mast i Läppe kan med fördel användas för placering av basstation.”

Flytande kulturarv

Segeljakten Yaramaz från 1912 är en av Sjöhistoriska museets k-märkta fritidsbåtar. K-märkningen innebär inte något ekonomiskt stöd.

Segeljakten Yaramaz från 1912 är en av Sjöhistoriska museets k-märkta fritidsbåtar. K-märkningen innebär inte något ekonomiskt stöd.

Liberalernas Lars Tysklind föreslår att bevarandet av båtar och skepp av historisk och kulturell betydelse ska stödjas. ”Utvecklingen av det rörliga/flytande kulturarvet är en förutsättning för vår kultur och historia och ska därför beaktas på samma självklara sätt som vi idag värnar miljö och säkerhet inom transportområdet. Det är också en verksamhet som skapar jobb och företagande runt om i vårt land, inte minst inom besöksnäringen. Detta genererar 10-tals miljoner besökare per år. Det är därför inte rimligt att bevarandet av kulturarvet, som oftast bedrivs ideellt och som är en viktig del av Sveriges historia, riskerar att försvinna med anledning av höga myndighetsavgifter eller regler som tagits fram för moderna transportlösningar.

Det är hög tid att myndigheternas ansvar därför regleras så att bevarandet av kulturarvet ges rimliga förutsättningar och att enskildas liksom förenings- och museiverksamheters ideella engagemang tillvaratas.”

Fungerande toatömning

Den flytade toatömningsstationen vid Malma kvarn sköts av Kryssarklubben.

Den flytade toatömningsstationen vid Malma kvarn sköts av Kryssarklubben.

Edward Riedl, moderaterna, tycker inte att regeringen gör tillräckligt för att toatömningslagen från 2015 ska fungera i praktiken: ”För att lagen inte ska bli tandlös och tömningen rent praktiskt ska fungera är det dock viktigt att infrastrukturen med tömningsanläggningar etableras på ett tillräckligt sätt. Transportstyrelsen har levererat en app kallad Hamnkartan där information gällande toatömning finns tillgänglig. Appen är dock endast en testversion än så länge och det har uttryckts frustration från båtägare och intresseorganisationer över att systemet idag är långt ifrån tillräckligt utbyggt. Vidareutvecklandet av appen är en väg att gå, men fler innovativa åtgärder krävs. Regeringen har ett ansvar för att underlätta för människor att göra rätt när nya lagar och regler införs.”

Under den allmänna motionstiden är det fritt fram för alla riksdagsledamöter att föreslå vad riksdagen ska ta ställning till. Att det är val nästa år gör just årets motioner lite extra intressanta eftersom det är sista chansen att påverka för vissa ledamöter. Allmänna motionstiden avslutades den 5:e oktober.

Så funkar det: steg för steg till svensk lag:
1: De flesta lagar börjar med ett förslag från regeringen, en proposition. Riksdagsledamöterna kan också lämna förslag till riksdagen, så kallade motioner.

2: Förslagen annonseras av talmannen i riksdagen och skickas sedan till ett utskott, exempelvis trafikutskottet. Utskotten fördjupar sig i förslagen och lämnar ett underlag till riksdagsbeslut som kallas för utskottsbetänkande.

3: Därefter blir det debatt där partierna talar om hur de ställer sig till utskottets förslag till riksdagsbeslut.

4: Riksdagens 349 ledamöter tar ställning till utskottets förslag till beslut. De kan rösta ja eller nej eller avstå. För att förslaget ska gå igenom krävs att en majoritet av de som röstar säger ja till förslaget.
De allra flesta fristående motioner avslås eller anses besvarade redan i utskotten.

Johan Boström
johan@pakryss.se

, , , ,

11 kommentarer »

  • Smögenbo skriver:

    Sunt förnuft toppat med information och rekommendationer räcker längre än vad vissa verkar tro.
    Att med lagar kriminalisera vanligt folk som vill avnjuta en måltid med lite vin är lika vansinnigt som att tvingas sova med flytväst.

  • Ola Larsson skriver:

    På sjön kan man råka ut för oväntat oväder och bli tvungen att flytta båten. Har väderprognoserna inte varnat så kan även en ansvarig skeppare ta sig ett glas eller två för att sedan råka kostsamt illa ut vid en kontroll under flytt av båt.

    Oväntat dåligt väder med påtvingad nattlig flytt av båten är inte ovanligt, något som nuvarande lagar samt förarbeten inte tar hänsyn till.

    Motionärer och vissa kommentatorer här förefaller inte ha förstått att lagstiftningen samt följande rättstillämpning utgör en ökad olycksrisk för ansvariga fritidskeppare då de i ovan beskrivna situation har att välja på risk för dryga böter eller risk för haveri och därmed risk för samtliga ombord.

    Jag instämmer med andra ord med de motionärer som önskar en översyn av lagen.

  • Håkan Borg skriver:

    Det finns en kategori i samhället som säger;”rör inte vår frihet, ta andra istället”. Om man inte mår bra utan alkohol i kroppen då har man problem. Vänta tills båten ligger förtöjd så är det ingen som har med att göra hur många glas vin som dricks.
    Sjöpolisens och kustbevakningens nykterhetskontroller inkräktar sannolikt inte särskilt mycket på övrig verksamhet. Marianne, Skåne blir inte tryggare om kontrollerna skulle försvinna eftersom det inte hade frigjorts fler poliser.
    Det har framförts flera osakliga argument i debatten. Det är uppenbart att det nu bara handlar om politik.

  • Svenning Ericsson skriver:

    Hur har båtorganisationerna bemött C och Mp ”verklighetsflykt” ?

    Så här ser septik/båttömningslagen ut i miljö-
    ekonomiska termer.

    80 bäddnätter / toabåt o år.
    40 bäddnätter i gästhamn där toabesöken sker iland.

    1,5g fosfor /dygn / person × 40 bäddnätter ger 120 g fosfor / båt / år vilket motsvarar *2,5 kr gödämnesfosfor / båt o år.
    *20 kr / kg

    Installation av septiktank kostar båtägaren
    ca 15 000 kr / båt .

    Installation av tanktömning kostsar ca 150- 250 000 kr.
    Service underhåll, avskrivning 10 år samt ränta ”ger” båtklubben ca 10 000 – 15000 kr / kg i fosformiljö-
    kostnad / kg / år .

    Med tanke på att jordbruket ”endast” tillför
    7 385 796 kg / år som helt orenat släpps rakt ut i Sveriges vattendrag så förmodas det att samtliga ”miljö” politiker nu har tagit sig lite för mycket ”fosfor-urin-fekalier över sina egna riksdaghuvuden” .

    Politikervanskötseln är numera exakt 100 % , men mycket omfattande ansträngningar pågår för närvarande inom hela riksdagshuset för att kunna utökas ytterligare …

  • Thomas skriver:

    Om lagstiftarna gjort hemläxan innan dom stiftade lagen istället för att fatta sina populistiska beslut utifrån vad som visas på TV’s nöjeskanaler, så hade vi aldrig hamnat här.
    Fylltrattar hör lika lite hemma på sjön som absolutister som yttrar sig i en fråga där dom inte har en aning om vad dom pratar om.
    Tidigare lagstiftning var perfekt! En tydlig gräns för grovt sjöfylleri på 1promille, och under det en bedömningssak där bedömmarna hade den absolut bästa insikten av hur bedömningen skulle göras, nämligen av sjöpolisen som lever och verkar i de förutsättningar bedömningen görs utifrån.
    Verkar mest som att lagen finns kvar för att hjälpa till att berättiga Kustbevakningens existens.

  • Ulf Larsson skriver:

    Alkohol hör inte hemma på sjön och det är väl därför lagen har kommit till eftersom det har hänt allvarliga och mindre allvarliga olyckor?!
    För mig är detta självklart att alkohol inte hör ihop med framförande av farkost.

  • Håller fullständigt med både Bo och Ralph. Det måste finnas viktigare saker att lägga myndighetsutövande på. Det saknas poliser när folk blir överfallna eller får inbrott, Skåne är stundtals rena vilda västern. Dagens lag har ingen som helst verklighetsförankring och måste vara satt av folk som aldrig varit på sjön. I stället kriminaliseras vanliga människor för att ha druckit ett glas vin i sin ”sommarvistelse” d v s båten. Hoppas politikerna får igenom sina motioner att skrota en helt onödig lag.

  • Lennart Ahlberg skriver:

    Promillegränsen är bra därför att det är bättre att inte sitta och fundera på hur mkt man får dricka utan helt enkelt veta att man inte kan dricka en droppe alkohol. Alkohol har inte med framförandet av fordon eller farkoster att göra.

  • Lasse Pipping skriver:

    Måste barnen under 15 år ha på sig flytvästen även när de sover ombord, enligt motionärerna? Är det acceptabelt?

  • Bo Widell skriver:

    Dagens promillegräns är satt utan sunt förnuft och har ingen verklighetsanknytning.
    En inskränkning av personlig frihet utan risker. Icke jämförbart med bilkörning.

  • Ralph Thåström skriver:

    Hur orkar politiker att bråka om promilleregeln? Det måste finnas andra saker som är viktigare. Som att se till att alla på äldreboenden skall få maten lagat på äldreboendet.

Lämna en kommentar

Lämna din kommentar här nedan, eller lämna en trackback från din webbplats. Du kan också prenumerera på dessa kommentarer via RSS

Var trevlig. Håll det rent. Håll dig till ämnet. Ingen spam.

Du kan använda dessa taggar:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> 

This is a Gravatar-enabled weblog. To get your own globally-recognized-avatar, please register at Gravatar