Hem » Läsvärt, Nyheter, Ombord, Säkerhet

Läsvärt   Nyheter   Ombord   Säkerhet

Större risk att skadas i rib-båt

13 mars, 2018 – 11.58 2 kommentarer

Passagerare i rib-båtar utsätts för betydligt större risk att skadas än andra fartygspassagerare. Den slutsatsen drar haverikommissionen i en färsk rapport som efterlyser en utökad rapporteringsskyldighet inom sjöfarten.

I augusti 2016 färdades tio passagerare ombord på en rib-båt på väg till ett företagsevent i Stockholms skärgård. I 35 knop mötte båten en mötande färjas svallvågor och båten lyfte. Vid landningen efter den andra vågen uppstod ett kraftigt ryck när den över fyra ton tunga båtens skrov fick grepp i vattnet och trycktes åt sidan och uppåt. På en av de kvinnliga passagerarna bröts en ländkota sönder av krafterna. Den skadade fördes med ambulans till sjukhus.

Samma rib-båtsarrangör var ett år tidigare inblandad i en liknande olycka där två personer skadades allvarligt i ryggen och tio passagerare skadades lindrigt. Sammanlagt 25 olyckor med rib-båtar har rapporterats till svenska myndigheter sedan 2004. Olyckorna har lett till 21 personskador och under samma period har totalt 173 personskador registrerats i samband med sjöolyckor. Tiotals miljoner passagerare transporteras i svenska fartyg varje år samtidigt som antalet passagerare ombord på rib-båtar uppskattas vara markant färre till antalet. Dessutom är mörkertalet för olyckor med kommerisella rib-båtar sannolikt stort. Exempelvis rapporterades inte den tidigare rib-olyckan med tolv skadade år 2015.
– Väldigt många tillbud och mindre olyckor inom sjöfarten rapporteras aldrig till svenska myndigheter, säger Rikard Sahl på Statens haverikommission som nu publicerat en rapport om olyckan.
– Om ett visst tillbud drabbar en särskild båttyp flera gånger så kanske det tyder på ökad risk för en olycka. För att lunna utveckla säkerheten så måste man kunna analysera de tillbud som sker, men den informationen samlas inte i dag.
Det är bara befälhavaren på skeppet eller båten där ett tillbud eller en olycka har inträffat som är ansvarig för att rapportera. Polis, tull och kustbevakning ska rapportera mycket allvarliga olyckor som förlisning och dödsfall, men de flesta tillbud, personskador och mindre olyckor når aldrig Transportstyrelsen.

Rikard Sahl jämför med flyget där alla olyckor och händelser som kan påverka flygsäkerheten måste rapporteras in av i stort sett alla verksamma inom både kommersiell och privat flygfart. Utöver personalen på flygplan och i verkstäderna måste även alla inblandade myndigheter och personal på flygplatser rapportera om de är vittnen eller upptäcker något som säkerhetsrelaterat.
– På det viset är möjligheterna att i tid upptäcka riskerna för en olycka inom flyget mycket större än inom sjöfart och båtliv, säger Rikard Sahl.

Bland annat på grund av rib-båtsolyckorna rekommenderar nu haverikommissionen regeringen att överväga en utökad rapporteringsskyldighet av olyckor och tillbud till sjöss.
I dag har många rederier ett system för att rapportera tillbud, men det fungerar inte tillfredsställande, menar Rikard Sahl.
– En befälhavare som rapporterat en händelse kanske förutsätter att säkerhetschefen går vidare till myndigheten, men det är ju befälhavarens ansvar som lagen är skriven idag. Om fler blir skyldiga att rapportera ökar chanserna att värdefull information kan samlas in för att förebygga olyckor. Vi efterlyser att Näringsdepartementet går vidare med detta.

Haverikommission föreslår även åtgärder för att besättningar på rib-båtar i större utsträckning ska behålla den kompetens de får vid den obligatoriska kursen i att köra snabba fartyg. Den avgörande skillnaden mellan rib-båtar och andra fartyg är att rib-båtarna är relativt lätta i förhållande till motorkraft. Vid olyckan i augusti 2016 hade befälhavaren ingen tidigare erfarenhet av den aktuella rib-båten med två 300-hästare i aktern. Båten var tyngre än de andra i företagets flotta på grund av ett förstärkt skrov och att vatten hade samlats i båten. Befälhavaren uppger till utredarna att han hade för avsikt att inte hoppa i svallvågorna från färjan, men att båten inte hade bromsat in så snabbt som han hade förväntat sig.

– Vi tror också att säkerhetsinformationen till passagerarna är viktig, säger Rikard Sahl.
– Det är inte ovanligt att företagsledare bokar en rib-båtsfärd som en överraskning. Men exempelvis kanske en gravid kvinna väljer att inte avstå eftersom hon inte vill berätta om graviditeten. Och någon kan bära på en skada som man inte vill berätta om. Därför måste passagerarna kunna välja att avstå från en färd utan att överraskas inför alla andra.

I Sverige saknas en samlad statistik för olyckor till sjöss. Sjöfartens olyckor och tillbud samlas i det så kallade Sjöolyckssystemet, SOS, medan informatin från sjukhusen om fritidsbåtsolyckor numera samlas i Transportstyrelsens system som ursprungligen var avsedd för endast vägtrafik: Swedish Traffic Accident Data Acquisition, Strada.

Även fritidsbåtar av rib-typ leder till många personskador. Båten på bilden har inget direkt samband med texten.

Även fritidsbåtar av rib-typ leder till många personskador, enligt sjukhusens rapporter till Transportstyrelsen. Båten på bilden har inget direkt samband med texten.

På Kryss har tagit del av de rapporter om personskador som har rapporterat in till Strada för åren 2012-2017. Trots att statistiken är inhämtad endast från vissa sjukhus i Sverige och att det inte finns något krav på uppgift om båttyp i rapporterna, så framgår det att många ryggskador uppstått i hög fart med rib-båtar.
– Vi får in mellan 200 och 250 rapporter om året för skadade i båtlivet, säger Jonas Ekblad som är utredare av fritidsbåtsolyckor på Transportstyrelsen.
­– Det är inte helt ovanligt att de som åker vattenskoter eller rib-båt har kastats ur båten och skadats. Brutna ben och liknande är vanliga skador.
Från 2015 finns minst fem olyckor rapporterade i Strada från ost- och västkusten med kotkompressioner, ett knä ur led och ländryggsskador i samband med rib-båtsfärder. Hastigheter upp till 75 knop har uppgetts i samband med olyckorna. I augusti 2016 omkom en 19-åring efter att en rib voltat i Stockholms skärgård.

När det gäller olyckor med yrkesbåtar så konstaterar haverikommissionen att fungerande branschorganisationer kan öka säkerheten eftersom branschens företag lättare kan medverka i att ta fram standarder för säkerhetskrav och liknande. Genomslagskraften vid ändringar av lagar och regler kan då bli högre inom branschen och öka säkerheten. Rib-båtar som används för passagerare ägs ofta av små företag som inte är medlemmar i någon redareförening, men en branschorganisation har bildats för rederier med mindre fartyg som exempelvis rib-båtar.
– Vi såg ett behov av att organisera frågor om behörighet och krav på utrustning ombord även för oss mindre företag med yrkesbåtar, säger Kalle Nordström vid Sjösportskolan i Göteborg
– Just nu pågår stora förändringar när det gäller behörighet och krav på utrustning för mindre yrkesbåtar. Det nya kravet på att varje enskild båt som används kommersiellt ska vara certifierat är bra, säger Kalle Nordström och menar att oseriösa aktörer kan rensas ut tack vare att ansvaret blir tydligare.
– Påföljderna efter en olycka kan drabba en ägare mycket hårt om det är ägaren som har gjort fel. Men de funktionsbaserade reglerna kräver att vi i branschen samarbetar för att sätta kraven på rimliga nivåer så att de verkligen efterlevs. Därför har vi bildat föreningen där vi försöker samla de minsta rederierna över hela landet.

Ägaren av rib-båten inblandad i olyckorna i Stockholm 2015 och 2016, Öppet hav AB, ska senast i juni rapportera till haverikommissionen vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av rapporten om olyckan.

Haverikommissionens utreder inte ansvarsfrågan vid olyckor till sjöss. Utredningarna och rapporterna har endast syftet att ta reda på vad som har hänt för att olyckor ska kunna undvikas i framtiden. Såvitt På Kryss känner till har ingen ansvarsutredning gjorts gällande någon av de två rib-båtsolyckorna med det aktuella rib-båtsföretaget.

LÄS MER: Haverikommissionens slutrapport

Johan Boström
johan@pakryss.se

, , ,

2 kommentarer »

  • Bitti Eklund skriver:

    Det borde finnas en egen web-site ( som lämpligtvis Kryssarklubben kunde administrera) ex ”www.olycksrisker ombord.se”
    Gogglar man på ”olyckor med RIB båtar” kommer överst en notering från sept 2009, därefter den som ni beskrivit feb 2017, sedan juli 2006 och sedan aug 2010.
    Det verkar ju inte vara så farligt att åka RIB om man gogglar på olyckor med RIB-båtar med andra ord. Även om verkligheten ser helt annorlunda ut!
    Här har givetvis PÅ KRYSS en mission att göra!!!

  • Bitti Eklund skriver:

    Det vore ju enkelt om alla skeppare i kommersiell sjötrafik har skyldighet att rapportera all olyckor men även incidenter!
    Visst skulle de bli övervägande flest rapporter från ribb-båtar, men kanske en viss del andra också.

Lämna en kommentar

Lämna din kommentar här nedan, eller lämna en trackback från din webbplats. Du kan också prenumerera på dessa kommentarer via RSS

Var trevlig. Håll det rent. Håll dig till ämnet. Ingen spam.

Du kan använda dessa taggar:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> 

This is a Gravatar-enabled weblog. To get your own globally-recognized-avatar, please register at Gravatar