Hem » Läsvärt, Nyheter

Läsvärt   Nyheter

Svenska skepp blir större!

21 oktober, 2017 – 15.46 11 kommentarer

Det speciella svenska skeppsbegreppet om 12 meters längd och 4 meters bredd tillskapades för att enklare återge den då allmänna gränsen om 20 bruttoton för en tvingande reglering av fartygs egenskaper. Vid förfrågan fick lagberedaren besked om att ”20 brt” kunde svara mot de nämnda måtten, vilket kan stämma för ett fylligt fiskebåtskrov men knappast passa för en smäcker segelbåt. Begreppet är nu på väg att utmönstras ur det svenska båtlivet och med det en rad besvärligheter som det har haft i släptåg.

Kostnader och besvär med gällande skeppsregistrering
Redan en fyrtiofotare är över 12 meter lång, och är den fyra meter bred är den idag underkastad tvingande registrering i vårt skeppsregister som i första hand är tänkt för kommersiella fartyg. Bara registreringskostnaden blir, jämte en tvingande skeppsmätning, minst 28500 kr, och sen tillkommer krav på nationalitetsbevis, nya inskrivningskostnader vid ägarbyte, ett dyrbart inteckningssystem och en hel del annat.

Men det är inte nog med att de svenska registerkostnaderna är avskräckande, det har till råga på allt varit svårt att komma in i registret. Eftersom ägarregistreringen är grundvalen för både förvärv och inteckning har registermyndigheten tagit ansvar för att dess ägarangivelser stämmer, vilket lett till att man för registrering av utlandsköp krävt säker utredning om alla förvärv ända från farkostens byggnad, vilket inte sällan visat sig omöjligt att åstadkomma.

Med alla dessa kostnader och svårigheter är det inte konstigt att många köpare har dragit sig för att ens försöka föra in sina förvärv i svenska registret och kanske föredragit att segla vidare under säljarens utländska flagg eller försökt ordna bekvämlighetsregistrering på ett eller annat sätt.

Nya skeppsmått och skeppsregistrering
Med den fortsatta internationaliseringen har den udda svenska ordningen blivit alltmer uppenbar för myndigheten, och i höst 2017 (27 oktober) väntas riksdagen anta en radikal lagändring. Sjölagens ”12×4”-gräns ska uppjusteras till en internationellt godtaget 24-metersgräns oavsett bredd, och i stort sett alla normalstora nöjesfartyg blir ”båtar” utan plats i skeppsregistret och utan inteckningsmöjlighet.

Den nya gränsen bestämmer skepp som fartyg vilkas ”skrov har en största längd som överstiger 24 meter, och alla andra inklusive de som är exakt 25 meter blir därmed båtar. Det stämmer väl bättre med vad vi i allmänhet har brukat kalla dem, även om kanske ibland kan uppkomma lite synbara inkonsekvenser; så blir exempelvis Kryssarklubbens segelfartyg Gratitude ”båt” medan Atlantica och Gratia förblir skepp i sjölagens mening.

Eftersom båtar inte ska eller kan föras i in skeppsregistret blir det inte längre behov av att härleda eller bevisa äganderätten i tidigare led, utan förvärvaren svarar själv för sin äganderätt, som han kan förlora om något visar sig brista.

Det gäller även för fartyg som ska föras in i båtregistret, eftersom det inte garanterar eller ansvarar för de angivna ägarnas behörigheter.

För skepp enligt de nya reglerna kommer också att införas en möjlighet till tillfällig (villkorad) registrering under högst en månad för att underlätta överföring till svenskt register när utländska regler inte tillåter avregistrering förrän vederbörande fartyg visas inregistrerat i köparens land. En sådan registrering blir avgiftsbelagd – rimligen till lägre kostnad än den slutliga skeppsregistreringen – men ska inte ge rätt till inskrivning av äganderätt eller uttag av inteckningar.

Tvångsregistrering för större båtar!
Det svenska båtregistret fungerar mer likt bilregistret såsom en administrativ förteckning av i första hand yrkesbåtar. Det tillåter dock även frivillig införing av båtar för vilka ägaren har behov därav, särskilt för utfärdande av nationalitetsbevis, som man kan behöva för att använda båten i utlandsfart. Både registrering, ägarbyte och nationalitetsbevis har dock blivit så dyra att båtägare i gemen föredrar att använda ett av Kryssarklubben och en del andra organisationer utställt internationellt EEC-certifikat som erkänns i alla länder och kostar en bråkdel av de officiella bevisen.

Men nu inför ändringsförslaget att officiell registrering ska bli obligatorisk för alla båtar om minst 15 m längd. Vad detta ska kosta anger inte propositionen, men det är skäl att förmoda att kostnaden inte blir lägre än för närvarande, nämligen 9500 kr för båtregistrering, 3500 för ägarbyte och 2500 för nationalitetsbevis; kostnader som hittills har förmått båtägare att välja betydligt billigare alternativ genom certifiering från båtklubbar. Förslaget menar dock att statlig registrering kan vara nödvändig ur sjösäkerhetssynpunkt och bland annat för kontroll av att större båtar inte används till yrkesmässig passagerarbefordran.

Kryssarklubben har i remissvar inte haft några invändningar mot dessa kostnadsökningar. Vi kanske får nöja oss med att den nya ordningen är en lättnad för båtsporten i stort. Båtar mellan 12 och 15 meter kommer helt undan de tvingande skeppsavgifter som drabbat sådana om 4 meters bredd, och de längre farkosterna upp till 24 meter har mest varit skepp och slipper nu de höga avgifter som uttagits av dem.

Övergångsregler
Skepp om 12 x 4 meter upp till 24 meters längd som hittills varit införda i skeppsregistret kommer nu automatiskt att flyttas till båtregistret såvida de inte undantagsvis varit intecknade för lån; i sådant fall ska de kvarstå så länge inteckning gäller. Det blir däremot inte möjligt att frivilligt skeppsregistrera en båt under 24 meter för att ta inteckningslån. Är det någon som vill utnyttja den möjligheten så gäller det att heja på, för de nya reglerna ska träda i kraft den 1 februari 2018!

Hugo Tiberg
redaktion@pakryss.se

, ,

11 kommentarer »

  • Johan Fägerskiöld skriver:

    Hej, jag undrar också hur i hela världen skeppsregistrets kostnader är så höga – som om man är extra rik om man har båt och att de tar högre priser ungefär som turistmarknader i vissa turistländer. Om det är den logiken förstår jag det hela och ber vördsamt om en ändring med det snaraste – jag vet inga som blir så fattiga som ägare till båtar som ständigt behöver underhållas och som sällan om någonsin ger chansen att tjäna in några pengar på sin ögonsten.

    Jämförelsen ovan med UK talar sitt tydliga språk, och jag hoppas att det kommer att bli rimligare priser i fortsättningen.

    Tack för info!

    Johan

  • Redaktionen skriver:

    Transportstyrelsens jurist Adam Rytthammar svarar så här på ett par av läsarfrågorna nedan:

    1: Hur ser övergångsreglerna ut för pågående, men ej avslutade, inskrivningsärenden?
    Fram till dess att nya regler träder i kraft den 1 februari 2018 är det nuvarande bestämmelser som gäller. Fartyg som idag har skeppsmått ska enligt gällande regler anmälas för registrering som skepp. Efter den 1 februari 2018 kommer de nya reglerna att tillämpas och fartyg som inte uppfyller skeppsmåtten ska då registreras som båtar.

    Fartyg som idag är registrerade som skepp och som belastas av befintliga inteckningar eller i vilka en ny inteckning sökts innan den 1 februari 2018 men som inte uppfyller skeppsmåtten ska enligt övergångsbestämmelsernas tredje punkt inte överföras till fartygsregistrets båtdel förens inteckningarna upphör att belasta fartyget och enligt fjärde punkten fortsatt behandlas som skepp med undantaget att nya inteckningar inte kan sökas.
    2: Vem kommer att ansvara för registret med båtar mellan 15 och 24 meter?
    Transportstyrelsen kommer att ansvara för både fartygsregistrets skepp och båtdel även efter den 1 februari 2018.

    /Redaktionen, På Kryss

  • Lars skriver:

    Hur ser övergångsreglerna ut för pågående, men ej avslutade, inskrivningsärenden?

  • Sture Nandorf skriver:

    Och båtregistret drivs av vem ?

  • Redaktionen skriver:

    Hej Fredrik!
    Transportstyrelsen kan utfärda ett skriftligt intyg på att din båt inte är registrerad i Sverige. Det kostar en slant, men vi vet inte hur stor avgiften är. Mejla uppgifter om båtens längd, bredd, namn, ev modell och tidigare ägare till sjofartsregistret@transportstyrelsen.se så ska de kunna skicka ett intyg.

    /Redaktionen, På Kryss

  • Anders Johnson skriver:

    I Storbritannien kan en båtägare registrera sin båt i ”Small Ships Register III” för £25 (ca 280 kr) om båten är kortare än 24 meter. Registreringsbeviset visar att båtägaren äger sin båt och att båten är registrerad i Storbrittannien. Registerbeviset är giltigt i fem år.

    Om båtägaren vill ta ett lån med båten som säkerhet kan ägaren registra båten i ”Small Ships Register I” för en kostnad av £124.

    I Storbrittannien bär registret sina egna kostnader precis som Transportstyrelsen hävdar att deras register gör. Kostnaderna för att få en båt nyregistrerad hos Transportstyrelsen med alla avgifter inkluderade kan uppgå till 30.000 kr eller mer.

    Det är mot den bakgrunden jag vill se att Kryssarklubben undersöker kostnaderna för registrering av båtar i våra grannländer och kanske längre bort. Är det rimligt för Transportstyrelsen att kräva de summor som idag finns angivna för dess nuvarande (snart förändrade) register och även för det kommande? Om utfallet av Kryssarklubbens undersökning visar att Transportstyrelsens hävdade registerhållningskostnader vida överstiger andras kostnader bör anledningen till detta påpekas, utredas och åtgärdas.

    Min uppfattning är att Transportstyrelsen hävdar en högst orimlig registerhållningskostnad och mitt intryck är att den uppfattningen delas av många.

    Anders Johnson
    seglare sedan 60-talet

  • Fredrik Rode skriver:

    Hei, jeg er Normann og har kjøpt en brukt båt i Sverige. For å få den registrert i Norsk Skipsregister må jeg ha en bekreftelse på at den ikke er registrert i noe register i Sverige. Båten er 12,70×3,85 . Altså ikke pliktig til registrering i Sverige. Men dette må jeg ha skriftelig. Hvor henvender jeg meg?
    Mvh Fredrik Rode

  • Laszlo Rakos skriver:

    Hej. Jag har två frågor.

    Det kursutbud som står till förfogande högre än förarbevis hos de flesta utbildare i nautisk kompetens som jag käner till är kustskeppare, utsjöskeppare och fartygsbefäl klasss VIII. Motsvaras skepparexamen av någon av dessa eller finns det någon som ger en kurs som resulterar i skepparexamen?

    Då man talar om båtens längd, är detta skrovlängd eller längd överallt inklusive bogspröt, badbrygga och eventuella dävertar?

  • Tomas Sandström skriver:

    Efterlängtat!
    Pratade för några dagar sedan med skeppsregistreringen på Sjöfartsverket/Transportstyrelsen om just detta. Har en båt som ligger för registrering men vi har inte kunnat registrera henna pga att ägarförhållandena längre bak i tiden inte finns eller går att spåra. Otroligt skönt med den nya lagen!

  • Redaktionen skriver:

    Hej Christer,
    Reglerna för kustskepparintyg påverkas inte av ändringarna i sjölagen. Det är en lag från 1970 (Kungörelse (1970:344) om kompetenskrav för förare av större fritidsbåtar) som reglerar detta och någon ändring är inte planerad.
    Så här står det i lagen:
    ”Fritidsbåt, vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter, får föras endast av den som har avlagt skepparexamen enligt kungörelsen (1960:488) om lägre nautisk och maskinteknisk utbildning, har examens- eller avgångsbetyg från kurs vid nautisk linje vid sjöbefälsskola i riket eller har annan utbildning som Transportstyrelsen bestämmer.”

    /Redaktionen, På Kryss

  • Christer Levihn skriver:

    Vad kommer att gälla för kustskepparintyget som i dag krävs för att framföra skepp 12×4

Lämna en kommentar

Lämna din kommentar här nedan, eller lämna en trackback från din webbplats. Du kan också prenumerera på dessa kommentarer via RSS

Var trevlig. Håll det rent. Håll dig till ämnet. Ingen spam.

Du kan använda dessa taggar:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> 

This is a Gravatar-enabled weblog. To get your own globally-recognized-avatar, please register at Gravatar