Långfärd Läsvärt Nyheter Ombord Säkerhet
3000 liter vatten i båten när skrovfönstret lossnade
Först när båten fyllts med 3000 liter vatten och elektroniken slagits ut märkte besättningen läckaget mitt ute på Skagerrak. Ett skrovfönster hade lossnat.
– Jag borde ha limmat om fönstren för flera år sedan, säger Yngve Lindvig som vill uppmärksamma andra på riskerna med bristande underhåll.
Yngve Lindvig startade i Skagen race från yttre Oslofjorden med sin Hanse 430 under Kristi Himmelfärdshelgen. Med sju i besättningen gick det undan söderut och ute på Skagerrak ökade vinden till nära stormstyrka.
– Det gick vågor på 3–5 meter, men vi seglade bra och hade kul ombord, säger Yngve Lindvig från Oslo som var skeppare på sin Sjiraff under havskappseglingen.
– Mitt emellan Smögen och Skagen slocknade instrumenten och vi upptäckte att kabinen var full med vatten. Vi upptäckte varför på en gång: skrovfönstret längst förut på styrbord sida hade lossnat och vattnet öste in. Vi gick över på styrbords halsar och täckte hålet med soffdynor. Sedan började vi ösa med en manuell pump och hinkar och avbröt mot närmaste hamn som var Hamburgsund, berättar Yngve Lindvig för På Kryss.
– Det märktes tydligt att vi hade de där extra tonnen ombord, men vi hade ändå full kontroll över situationen när vi gick in mot Sverige trots att vi saknade plotter.
Yngve Lindvig bedömer att våghöjden som mest var uppåt fem meter under kryssen söderut. Bild: Yngve Lindvig
Väl i hamn hjälpte frivilliga sjöräddningen i Fjällbacka, SSRS, till med att tömma båten på vatten.
– De pumpade ut 1500 liter och vi hade hunnit pumpa ut ungefär samma mängd på vägen in. Sammanlagt hade vi alltså 3000 liter extra vatten ombord, säger Yngve som är självkritisk till att händelsen inträffade.
– Man ska underhålla skrovfönstren vart femte, sjätte år, men jag har inte gjort något sen jag köpte båten ny 2010. Nu hoppas jag att andra ska dra nytta av vår lärdom.
Besättningen på Sjiraff innan läckaget upptäcktes. Bild: Yngve Lindvig
Yngve konstaterar också att det var ett fönster på styrbords sida som släppte trots att de hade seglat hårt på styrbords halsar större delen av tiden.
– Av tjugo timmar på kryss seglade vi på babords halsar endast fyra timmar. Men i hemmahamnen är det styrbords sida som ligger i solen och troligen har limmet i fönstren på den sidan torkat och släppt mer. Jag tror att det här problemet gäller alla limmade skrovfönster oavsett vilken båt som de sitter på.
Lennart Dahl på Bohus Yachts, som är officiell återförsäljare av Hanse i Sverige (den aktuella båten är köpt i Norge), uppmanar till ett generellt underhåll av båtar och utrustning varje år.
– Det gäller skrovfönster och allt som kan påverka en båts sjövärdighet. Ett skrovfönster måste ses över årligen och om det läcker måste problemet åtgärdas omedelbart.
– Om ett sånt här fel inträffar under garantitiden gäller förstås garantin, men i det här fallet med en nio år gammal båt så är det båtägarens ansvar. Att incidenten inträffade är mycket olyckligt och farligt och jag är tacksam för att skepparen och besättningen handlade rådigt och fick god hjälp av SSRS, säger Lennart Dahl.
Yngve Lindvig, som kunde segla hem Sjiraff till Oslo redan samma helg, kommer snarast att limma om alla skrovfönster och uppmanar alla ägare av båtar med skrovfönster att underhålla dem regelbundet.
Skulle du ha limmat om fönstren om någon uppmanat dig innan racet?
– Hmm – nej, troligtvis inte om det bara var ett allmänt råd. Men om jag hört talas om en sån här händelse som vi råkade ut för så hade jag förstås blivit mer motiverad. Jag hoppas att några blir lite klokare nu precis som vi på Sjiraff blivit, säger Yngve Lindvig.
Skagen Race har starter i Norge, Sverige och Danmark med gemensamt mål i Skagen.
Sjöräddningssällskapets Rescue Leif Johansson från Fjällbacka pumpade ut 1500 liter vatten i Hamburgsund. Bild: Yngve Lindvig
Johan Boström
johan@pakryss.se
båtkonstruktion, långfärd, säkerhet, segling, skrovfönster, skrovventil, västkusten
![](https://pakryss.se/wp-content/uploads/SXK-Logga_vit.png")
Låter som ett feltänk av båtkonstruktören. Fönster och skrov är tillverkade av olika material med olika egenskaper. Därför ska de INTE limmas till en enhet. I stället ska de skruvas fast mot skrovet. Skruvarna ska sitta i OVALA HÅL som medger att skrov och fönster kan röra sig i förhållande till varandra. Om man fäster utanpåliggande fönster med skruvar i runda hål riskerar man att få sprickor i fönsterglaset. Gör man som Hanse, limmar, då kanske limmet är det första som tar stryk när skrovet rör på sig av någon anledning.
De flesta säkerhetsregler går ju ut på att göra saker mindre intrikata och komplicerade. En ram som håller fast skivan och en säker bultning eller skruvning av denna skulle göra underhållet mindre problematiskt. Alla båttyper har akilleshälar och en del kommer sig av att man har försökt sig på ny teknik som skulle ge modernare och mer säljbar stil. Men som flera har skrivit; skrovet har en hållfasthet som beror på att det inte finns kompromisser i den kontinuerliga skrovformen; om man bara limmar innebär det i detta fall att införa en svaghet som inte bara gör att skivan kan trilla av om limmet släpper, men också ha en del med skrovets hållfasthet att göra vid en ombordläggning. Det kan vara bra att ta rätt på mer info om detta med. Inte bara bortfallande s k fönster. Å andra sidan finns det fina lim-och fästmedel som är väldigt starka. Men styrkan beror på vidhäftning och UV-känslighet och rörelse i skrovet under gång, och den är av annan art än andra fogar. Skulle avråda från sån teknik på havsgående båtar som skall kunna runda Kap Horn o liknande ställen. Man bör vara dubbelt säker, minst…
Efter alla inlägg i ämnet, så gick jag in på den svenska återförsäljarens hemsida för att se hur man där hanterat detta missöde med en av de båttyper man marknadsför. Inte ett ord om denna incident; inte heller något annat än ”Design och säkerhet”, vad därmed nu menas. Det viktiga i nuläget är väl ändå att man från tillverkarens sida via återförsäljarna i olika länder agerar på ett seriöst och förtroendeingivande sätt för att säkerställa att något liknande inte kan hända igen och att ägarna av båtar med samma konstruktion tas om hand på ett professionellt sätt. Återkallelse som inom bilindustrin är det som ligger närmast till hands. Med problemen med Najad 391 på sin tid i minnet, som hanterades utomordentligt professionellt, så finns det mycket att lära i dessa sammanhang.
Finns en anledning varför Colin Archer-båtarna ser ut som dom gör.
Nya flatbottnade båtar slår hårt i kraftig sjö, tror inte skrov o utrustning håller i längden.
Seglar hellre en Albin Ballad i hård sjö än de nya större flatbottnade ”kustkryssarna”.
RCD, Fritidsbåtsdirektivet, syftar till säkra båtar (och delvis att krångla till det för asiatiska tillverkare för att skydda västvärldstillverkare från konkurrens).
Sen har en massa ISO-standards skapats, och RCD anger att följer man dessa standarder så uppnås säkerhet i de avseenden som dessa standards omfattar. De delar som inte har ISO-standard kan tillverkarna göra vad de vill med, och de kan även avvika mot ISO-standarden om de dokumenterar varför deras särlösning är säker.
RCD undviker sorgfälligt att kräva några tester som bevisar att säkerheten uppfylls. Alltså som om bilar byggdes utan att man bryr sig om att krocktesta dem.
Vad EU borde göra, med inspiration från USA, är att kraftigt skärpa producentansvaret, så att fel kan leda till mycket kännbara böter/skadestånd, samt krav på återkallelse…..
En mycket klok kapten, men en båt med oroväckande frågetecken. En agent som ger skräckinjagande information: Kontrollera samtliga fönster etc varje år…? Upplyser han detta till alla intresserade båtköpare så skulle i alla fall jag vända i dörren.
Detta är inget annat än tillverkningfel från Hanses sida. När den här typen av fönster skall limmas (oftast polycarbonat) så är rengöring och primer av största vikt samt att limmet är UV-beständigt, slarvar man här blir limmningen dålig och precis som föregående skribent skriver så är ett fönser i skrovsidan att räknas som tillhörande skrovet och skall ha styrka som detta. Man kan ju jämföra med däcksluckor som jag inte tror någon tänker sig att dessa (plastglaset limmat i tex en aluminiumram) skulle behöva limmas om efter 5 år. Gå på Hanse och hävda tillverkningsfel.
Att över huvud taget göra hål i skrovet på en båt av fritidsstorlek anser jag vara svagsint. Det finns så många andra mkt säkrare platser att montera fönster (ventiler) på och därtill kan man ha luckor och takfönster. Dessa fönster (ventiler) i skrovet är enbart en modenyck som vi kommer att skaka på huvudet åt om några år. Jag gör det redan.
CE-märkning har ingenting med byggnadskvalité att göra. Det finns massor av sjövärdiga båtar som både är och inte är CE-märkta. Marknaden efterfrågar lätta båtar till lågt pris. Då följer tillverkarna önskemålen inom ramen för klassningen. Det är kanske ok för några veckors semestern i skärgården där boendekomfort, layout och pris är viktigt. En välbyggd båt kostar helt enkelt dubbelt så mycket som de stora serieproducerade. Inte för att balkar, infästningar och installationer är så mycket dyrare utan för att havsseglarna som redan tagit dyr feedback är så få till antalet.
På en oceanklassad båt som kan vara ute på några års seglats – att behöva limma om dessa under resan… ungefär som att förvara rodret inomhus vintertid. Gör om gör rätt, Hanse.
Hanse har eller hade undermåliga fönster. På en ett år gammal 54:a tillhörig en god vän upptäckte jag att det jättelika salongsfönstet hade släppt i limningen och vad som skulle händ vid en storm kan man bara spekulera om. Fönster skall ha ram och vara skruvade, inget annat.
Ett ”skrovfönster” (ventil) skall vara infäst i skruvade lättmetallramar.
Limma fast dem? Usel kvalitet.
En annan sak som är krav på större båtar är ett slagvattenalarm. Dvs en brytare som sitter litet högre än länspumpens brytare och som larmar via siren (ljudlig summer) bl.a. i sittbrunn. En mycket värdefull funktion då det ofta finns känslig utrustning lågt i båten.
I övrigt tycker jag att skrovfönster ska ha samma hållfasthet som skrovet och vara limmade på utsidan med Sikabond och inget annat.
Det är skandalöst att en europeisk båtillverkare producerar något så undermåligt så sent som år 2010. Hur kan man ens komma på tanken att man ska ”underhålla fönstren” var 5:e år. Nej det var riktigt illa. Underhålla sitt limmade fönster som är placerat i skrovsidan på en havsgående 43-fotare.
Fullständigt undermåligt.
Hej
Tyvärr gäller CE-märkningen normalt bara vid leverans av produkten. Undantag finns. Det finns CE-godkända fönster som bara är limmade. Det finns åtminstone ett liknande fall där konsekvenserna inte blev så dramatiska, därav frågan om leverantör. Märkningen kanske sitter utvändigt på själva ramen. Är ramen rostfri?
Tommy
Alla båtar, även norska, skall vara CE-märkta och ansvaret för tillverkaren är 10 år inom ramen för tillverkaransvaret.
Det är helt klart att tillverkaren är ansvarig.
Anders, CE-inspektör
Torsten: Kategori A: ”konstruerade för vindar som kan överstiga Beaufort 8 och en signifikant våghöjd på 4 m eller mer”.
Tommy: Enligt ägaren saknar fönstren märkning, men han försöker ta reda på vilken tillverkaren är. Hela fönstret lossnade från sin limfog mot ramen.
/Redaktionen
Vilken CE-klass har denna båttyp?
Burde ikke et ”skrovfønster” være som en del av skroget med hensyn til sikkerhet og styrke, når det tross alt fysisk er en del av skroget? En kan godt stille seg spørsmålet om liming (uansett limtype og ”vedlikehold”) er godt nok? Selv om dette er etterpåklokskap vil jeg påstå at ytterligere sikring av slike fønster burde være påkrevet. At sikkerheten skal avhenge av en ikke spesifisert metode og frekvens for ”vedlikehold” kan ikke sies å være akseptabelt, selv om dette tilfellet muligens er det eneste kjente.
Vad var det för tillverkare som levererat skrovfönstren?
Tommy Källberg BTN