På Kryss med Fingal – Dag 26

Jag förstår inte vad det är jag gör, varför är det alltid jag?

Idag har jag fått tre nya små sår på mindre än 10 minuter. Det kanske inte låter som nån stor grej, men det är alltid jag som slår eller skär mig. Under denna resa på snart 4 veckor nu, har jag lyckats gå endast en dag utan att skada mig på något sätt. Det är ju aldrig några större skador, det är bara det att när man har tillräckligt många små sår överallt så blir det lite jobbigt. Dessutom har jag fått 8 myggbett, på min högra fot. Hur många jag har på resten av kroppen har jag inte orkat räkna. Jag får allergiska reaktioner mot de flesta insektsbett så jag har under de senaste stekheta dagarna drivits halvt till vansinne av kliande bett och svidande sår. Nog om detta nu.

Idag seglade vi ifrån gulliga Snedskär (Bråvikens SegelSällskap) med de väldoftande torrdassen till Nävekvarn. Vi har under resans gång jagats av algbeväxningen. Det verkar alltid som att vi ligger ungefär en dag före och sen när vi vaknar på morgonen är hela havet gult utanför. Så åker vi en bit och det blir lite bättre, o.s.v. Till exempel kunde vi igår bada i klart och fint vatten från klipporna på Snedskär, men i morse när vi skulle skrubba båtbotten var det gult och slemmigt överallt, inte ideala förhållanden. Här i Nävekvarn är det hittills algfritt, vi får väl se imorn.

Dagens äventyr: Vi såg vad vi trodde kunde vara en skogsbrand på en liten holme. Vi såg stalaktiter i taket i ett gammalt vattenfyllt valv. Vi seglade inte jättelångsamt för första gången på en vecka ungefär. Sist men inte minst har vi idag också värmt fryspizza i aluminiumfolie på en stekpanna till middag.

De varmaste av hälsningar ifrån Ostkusten!

Emelie

Fingal