Hem » Läsvärt, Mitt På Kryss

Läsvärt   Mitt På Kryss

Dass i land – ett alternativ till båttoan

21 april, 2010 – 10.00 2 kommentarer

Det enklaste och billigaste dasset för klubbholmen och sommarstugan är torrdasset. En toalett som dessutom alltid fungerar och är luktfri med rätt skötsel. Driftskostnaderna ligger på en dryg hundralapp för en bal torvströ (torvmull) eller tre balar för en klubbholme med 150 medlemmar. Glöm latrintunnor, köpta mulltoor, latringropar, urinseparering, vakuum-, frys- och eltoaletter. Bygg dasset så att markens maskar, småkryp och bakterier har möjlighet att omvandla bajs och kiss till mull.

Hemligheten är torvströ som är surt, lågt pH, och som tar hand om all urin och binder kvävet utan att ta omvägen via den illaluktande ammoniaken. Under varje sittplats på dasset läggs en bädd med obehandlat torvströ med ett djup på 15 till 20 cm. Viktigt är att torvströet ligger direkt på marken. Tunnor och korgar är rena giftet för den naturliga omvandlingen av fekalierna.  Sen är det bara att starta processen med att kissa och bajsa på torvströet. Är torvströet uppblandat med kalk förstörs hela processen. Marken under dasset skall ha ett humuslager/matjord i vilket det normalt kan tänkas finnas maskar och annat småkryp. Det duger inte med bara sand eller berg. Underhållet under sommaren inskränker sig till att fylla på två till fyra liter torvströ en gång i veckan för en normalfamilj med gäster. Uppstår lukt kommer också flugorna. Detta beror på för mycket urin i förhållande till mullmängden och då är det bara att pytsa på ytterliggare lite torvströ utöver veckodosen som då kan ökas något. Flugor kan bekämpas med färskt sågspån. På vår klubbholme har vi aldrig haft något flugproblem. Vi sade upp avtalet om hämtningen av latintunnorna för 11 år sedan. Metod är utprovad för svinstallar med nyfödda grisar och suggor som får gå på denna typ av bädd tills griskultingarna tas från suggan. Företrädaren till vattentoaletten som kom på 1870-talet var mulltoan som installerades inomhus i mer välbärgade hem. En sådan torvströtoalett med automatisk dosering av torvströ visades upp i TV-serien Antikrundan tidigare i år. Denna typ av toalett finns också att beskåda på VVS-museet i Katrineholm. Vilken njutning att sitta på ett riktigt dass och lyssna på fåglarna en tidig morgon. Raka motsatsen till att sitta på en stinkande latrintunna på en skärgårdsö.

Det årliga underhållet inskränker sig till, att på våren ta en grep och lasta ut bajset från dasset till komposten vilket är ett nöjsamt jobb då allt är mull om inte toan har använts under vintern. Komposthögen/stukan utanför dasset skall göras så hög som möjligt. En kompostbehållare för efterkompostering kan göras av ett nät som rullas till en stående cylinder med en diameter på knappt en meter som ställs direkt på marken. Markkontakten är viktig. Det går bra utan behållare också men då blir högen mer utbredd och kommer det då mycket regn kan det finnas risk för att komposten blir för blöt och då läcka lakvatten. På vår klubbholme har vi använt ”nätkompostering” en säsong ur forskningsynpunkt men numera lägger vi allt på fjolårets hög efter det vi tagit det som behövs för vårens blomsterodling. Komposten skall sen ligga minst 6 månader under bar himmel direkt på marken för att bli hygieniserad. Ingen grävning eller omröring av komposten är nödvändig men påskyndar nedbrytningen. Därefter går det att lägga det lilla som blir kvar på trädgårdslandet och är då ett utmärkt gödningsmedel. Lägg inget köksavfall i denna kompost för då blir det ett tillhåll för råttor.

Dasset byggs så att luften kan blåsa in under dasset och runt komposten men så tät att inte toapapperet blåser ut och att insynen förhindras. Lämplig fallhöjd kan vara dryga metern. En kompost kräver luft, kväve, värme och vatten. Många gånger räcker ”ombyggnaden” av befintligt dass med att ersätta latrintunnan med ett lager torvströ.

Vårt torvströdass på Västerås Segelsällskaps klubbholme Kedjeön har fyra sittplatser jämt fördelade på könen. Dasset används från början av maj till slutet av september och ibland gästas vi av 100 till 150 personer under ett veckoslut. Normalt kommer 50 – 75 personer i veckan. Torvströet under sittplatserna suger effektivt upp urinen. Då torvströet har lågt pH binder torvströet kvävet från urinen så att inte illaluktande ammoniak bildas. I och med att allt ligger direkt på marken kommer jordens bakterier och maskar lätt upp i avfallshögen och bryter ner högen ganska fort då den värms av sommarluften. Blir högen tillräckligt stor kommer det även värme från nedbrytnngsprocessen. Resultatet blir, ett så gott som luktfritt avträde utan flugor.

Vi har bedrivit ”provverksamheten” med denna metod sedan 1998 och hitintills har vi bara fått beröm och inga negativa resultat och utlåtanden. Vid Miljö- och hälsas samt Renhållningsverkets inspektion september 1999 fanns inget att anmärka på. Under den regniga och kalla provsommaren 1999 samlades allt upp på en presenning under fjölarna för att kunna mäta mängden urin som inte togs upp av mullen. Urinmängden på damernas var 4 liter flytande urin medan ingen urin fanns på herrarnas sida. Orsaken var att herrarna föredrar skogen. Från herrarnas sittplatser togs det ut 260 liter mull och från damernas 240 liter tillsammans 500 liter våren 2000 och som våren därpå hade förmultnat till sammanlagt 130 liter. Komposten var helt luktfri. På komposthögen på 130 liter föll det 280 mm regn under sommarmånaderna och inget lakvatten kunde observeras. Vid provtagningen på hösten var hela högen torr utom längst ner vid marken där komposten var fuktig men inte blöt.

Då mängden urin som ej sugits upp av torvmullen vid hösten var 4 liter från damernas och inget från herrsidan torde det inte vara någon risk för badvattnet om toa ligger en bit upp på land och inte direkt på en berghäll eller sandig mark. En viss försiktighet i närheten av dricksvattenbrunnar bör iakttas och en bedömning bör göras från fall till fall med hänsyn till markens struktur. Avståndet kan minskas om det under humuslagret är lera men är det sand bör avståndet vara minst 50 meter. Minsta avståndet för ett enskilt avlopp med vattentoalett och utan kommunal anslutning med markinfiltration är riktvärdet 50 meter. Marken bör luta från vattentäkten till dasset och komposten 

Avfallet från dasset är enligt Miljöbalkens 15 kapitel, 18§ att anse som hushållsavfall. Därmed kan kommunen ge tillstånd till och föreskrifter för hur dassavfallet får komposteras på den egna tomten. Kommuner tillåter inte gärna kompostering av latrin inom tätbebyggt område. Min erfarenhet är dock att det går bra med torrdass inom tätbebyggelse om slutkomposteringen görs i en kompostbehållare av nät. De flesta kommuners hälsomyndigheter har liten eller ingen erfarenheter av hantering av fekalier utöver WC, latrintunnor och tron på grävda gropar varför referenslistan kan vara en tillgång för alla parter.

Referenser med mina kommentarer:

  1. Slakteriförbundets FoU-grupp Svin nr 12, maj 1998.
  2. Jordbrustekniska institutet.
  3. Nr 257  ”Torv som strö i smågrisproduktion – effekt på miljö och djurhälsa.” av distriktsveterinär Gunnar Johansson med flera. Svenska Djurhälsovården, Uppsala
  4. KM LAB AB. Rapport Nr 9814155 analys av gödselmedel på torvströbädd.
  5. Anders Johansson FoU—Grupp  Svin Scan KLS 1998 ”Rapport nr 12 Torvströboxar – En erfarenhetssamling”.
  6.  ”Källsorterad humanurin – Förekomst och överlevnad av fekala mikroorganismer samt kemisk sammansättning” av Anna Olsson Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Rapport 208 1995 ISRN SLU-LT-R-208-SE
  7. Råd&Rön  maj 2000 där Bengt Persson förordar torrdass med torvströ. Där rekommenderas kalk mot flugor vilket är olämpligt då kalken höjer pH och målet är lågt pH i mullen. Det är bättre att fylla på mer torvströ så att bädden blir torrare.   
  8. Jordbruksverket SJVFS 2005:1

6.      Ammoniakavdunstning vid stallgödselkompostering med mera Witter & Kirchmann /SLU 

10.  Allmänna råd från Socialstyrelsen 1997. Hygienisering av fekalier som normalt innehåller patogener.

11.  Socialstyrelsens råd och anvisning 1974:36 förordar täta cementringar som grävs ner i marken. Råden upphävdes 2006. En mycket olämplig metod som inte är vetenskaplig underbyggd. All gropgrävning gör att fekalierna kyls ner och förhindrar en snabb nedbrytning. Nedbrytningen kräver värme och bakterier. Grop i marken, tät eller otät är bra för militära förband som snabbt måste bli av med smittspridande fekalier i fällt.

12.  Skärgårdsstiftelsens rekommendationer om ”Normalkompostering” där vanliga latrinkärl används som töms i täta latrinlådor. Mycket arbete enligt min mening  som är äckligt och går mot naturlagarna.

13.   En andra metod från Skärgårdsstiftelsen är ”Direktkompostering” som är grävda gropar. Direkt olämpligt enligt min mening. Se Socialstyrelsens råd som är upphävda. En utvärdering gjordes av Skärgårdsstiftelsen 1992 som fann att bägge systemen hade sina för- och nackdelar.

 Ingen av de tre metoderna under punkterna 11, 12 och 13 är särskilt kretsloppsvänliga och arbetar snarare mot än med naturen. En alltid förekommande uppfattning är, att om det läggs ner mycket arbete och pengar på ett objekt så har man gjort så gott man kan och resultatet måste då vara bra. Är det verkligen så?

Latrintunnan är en kvarleva från tiden före vattentoaletten för att lösa problemen i städerna. Numera bör denna tunna förpassas till museet.

Gunnar Björklund, Västerås

2 kommentarer »

  • Lars L skriver:

    Instämmer fullt och fast med Gunnar Björklund. Ett torrdass med urinseparering och med torvströ (+gräsklipp) är det absolut bästa och billigaste – om man inte har kommunalt avlopp.

    Gödsla med urinen.
    Gödsla med resterna av fekalierna.

    Ingen lukt – inga flugor.

  • Tor Melin i Lund skriver:

    Jag hyrde en fiskestuga av en gammal man i Finnmarken. Ett hundra år gammalt torrdass med tre(!) sittplatser bredvid varandra på en bänk i samma ”rum” ingick. Fungerade utmärkt i enlighet med artikelns beskrivning. Inga flugor, igen os. Dasshuset var öppet bakåt ut i skogen under de tre(!) sitsarna.
    Farbrorns allmäna reflexion i ämnet kan vara värd att bevara för eftervärden:
    ”Sörlänningar äter utomhus och skiter inomhus.
    Norrlännignar äter inomhus och skiter utomhus.”

casinoutansvensklicens.co