Hallå Micke Ryking: Förste svensk i Route du Rhum!

Som förste svensk förbereder sig Mikael Ryking just nu inför klassiska havskappseglingen Route du Rhum över Atlanten. Starten går på söndag från St Malo mot Guadeloupe.

Förra veckan anlände Mikael Ryking med sin Pogo 40S2, Talanta, till St Malo i norra Bretagne, Frankrike. Tillsammans med drygt hundra andra soloskeppare inom världseliten, de flesta från Frankrike, arbetar Mikael med sin båt och utrustning inför den drygt 3500 sjömil långa havskappseglingen till Guadeloupe i norra Karibien. Ingen annan svensk har tidigare kvalificerat sig till eller deltagit i Route du Rhum som arrangerats vart fjärde år sedan 1978. På Kryss ringde Micke en vecka innan starten.

Hej Micke! Vad gör du just nu?
Jag har fullt upp med förberedelser här i hamnen. Jag ligger med Talanta åt fel håll, med aktern utåt och bogspröt in över bryggan för att komma åt tacklines och annat som måste ses över. Och så är det vindgivaren och lite annat som jag jobbar med. Det är både sånt som är tävlingstekniskt och annat som är viktigt för båten.

Hur lång är att-göra-listan inför starten?
Den är inte jättelång, mest smågrejer och saker som måste vara på plats inför säkerhetskontrollen nästa vecka. Bland annat måste jag gå igenom medicinförrådet som jag fått hjälp med av Roger Nilsson, men det måste gås igenom och stämma med fransmännens krav.

Det är en ganska stor dominans av fransmän och ett franskt arrangemang. Hur klarar du språket?
Ja, av 123 skeppare är den absoluta majoriteten fransmän. Alla mejl, inbjudningar och annat, är på franska som jag inte kan särskilt bra, så Google Translate är väldigt praktiskt, haha! Samtidigt måste vi som inte talar franska hantera det. Ingen tar hänsyn till något annat i själva tävlingen. Fransmännen har en annan startprocedur och då måste man plugga på och lära den utantill istället för att förstå allt som sägs där ute vid starten.
Men jag planerar att ta det ganska lugnt vid starten. För det första ska någon minut hit och dit inte spela roll under en så lång sträcka och så kan man riskera hela satsningen om man smäller och båten går sönder. Även om starten mest är en psykologisk grej på ett så här långt race så vill jag förstås komma iväg bra. Men jag kommer inte att bråka i onödan.

Hur kändes det att få sådan uppbackning inför det här? (Vänner och seglingsintresserade skapade en gräsrotsinsamling till ett ny storsegel.)
Jag visste inte om att de skulle göra det där och såg det plötsligt på Facebook. Det kändes spännande och bra och har verkligen varit viktigt. Jag jobbar extremt hårt och det är svårt att få det att flyga ekonomiskt. Egentligen borde jag lägga mer tid på att ringa möjliga sponsorer, men jag har själv ganska svårt att be om hjälp och väljer att segla mer. Men insamlingen för storseglet ledde till att andra större sponsorer kom in. Nu har jag också Båtagent, Hammar med utlösarna och True Heading.

Du har seglat motsvarande sträckor som från St Malo till Guadeloupe tidigare. Skiljer den här sträckan ändå ut sig på något sätt?
Jag har seglat ensam från Plymouth till Madeira, från Portland till Lorient, från Kanarieöarna till Karibien och från Quebec till St Malo så jag är bekant med vattnen och vädersystemen och vad de kan innebära. Det kommer att bli ett chicken race om vem som kommer att våga köra hårdast. Blåser det länge så växer våghöjden så att autopiloten inte klarar att segla: då kan man bli sittande vid rodret i tre dygn. Men det är ju inget helt nytt för mig.

Vilken är den enskilt största utmaningen med Route du Rhum?
Det är extremt långt. Över 3500 sjömil och det kan ta uppåt 18 dagar i min klass. Alla rutiner med sömn, mat och annat MÅSTE fungera långsiktigt. Allt måste hålla ända in i mål.

Får ni någon hjälp med väderprognoser och vägval utifrån?
Nej, det är inte tillåtet utan man får ta ner väderfiler själv. Andras positioner kommer som koordinater i longitud och latitud som man får lägga in själv i plottern.

Har de olika skepparna och teamen börjat att umgås i St Malo?
Ja, vi är 10­–12 skeppare som jag har samarbete med och vi är ganska många vänner inom Class 40. Vi började umgås redan för någon månad sen i St Lorient och alla är samlade här nu.

Alex Thomson, Sam Davies och Loick Peyron är några av seglingsvärldens stora kändisar som deltar i Route du Rhum. Några av dem är favoriter i sina klasser, men vilken skeppare i Class 40 har du mest respekt för?
Phil Sharp är nog den mentalt skarpaste, men han har inte längre den vassaste båten. Soloseglingen är så speciell eftersom man inte får han någon svacka alls. Med den bästa båten och flera ombord har besättningen inte samma avgörande betydelse, men här hänger det bara på en själv. Miranda Merron kanske inte vinner, men är en fantastiskt duktig seglare. Hon kommer nog bland topp tio. Vassaste båtarna är Nicolas Troussels Corun och Antoine Carpentiers Custo Pol. Båtarna med nummer 145 och uppåt, de nyaste, har fördelar, men sen hänger det på skepparen.

Du deltar i Frankrikes fjärde största idrottsevenemang i år. De stora tevekanalerna sänder dagliga inslag och det går att läsa om Route du Rhum i alla tidningar. Varför är havskappsegling, och inte minst solosegling, så stort i Frankrike?
Ja, det är svårt att förstå hur stort det är här. Två miljoner besöker själva startområdet här i St Malo och skepparna är verkligen stjärnor. Men fransmännen verkar i mycket större utsträckning uppskatta de fantastiska tekniska framstegen som pågår inom segling – och man tillåter att man har hjältar. Jag drivs inte av berömmelsen, men det hade nog varit enklare att hitta finansiering om sporten fått lite mer uppmärksamhet i Sverige.  Å andra sidan är det större konkurrens inom segling här med så många fler som tävlar. En italienare här skojade förresten häromdagen om varför fransmännen är så stora inom solosegling. De är ju så tjuriga och när man sätter flera tjurskallar på samma båt så funkar det inte. Men när de får göra på sitt eget sätt så kan de hålla på hur länge som helst.

Vad händer efter målgång i Karibien?
Det här har varit mitt projekts höjdpunkt och avslut. Jag har haft båten i tre år, men projektet har pågått i fyra år då jag såg Route du Rhum första gången och studerade båtar och valde så småningom att köpa Talanta. Jag måste inte avsluta nu, men samtidigt ska ett projekt ha ett slut. Och nu planerar jag att runda av efter Route du Rhum. Men jag ska segla Caribbean 600 igen och sedan Le Défi Atlantique tillbaka till Frankrike. Efter det är det öppet: antingen en bättre finansiering för att få en ny Class 40-båt eller ett vildare monster…

När får vi se dig med Talanta i Sverige nästa gång?
Jag har inga konkreta planer på att sälja och Talanta är en fantastisk båt. Även om det är mycket power och den planar lätt så är den lättstyrd. En försäljning är inte heller inräknad i finansieringen av eventuella framtida planer. Men jag vill förstås vara med i mina favoritrace nästa år om det går: Seapilot2Star, Gotland runt och den absoluta favoriten på höstkanten: Åland race. Vi seglar från Tyresö till Mariehamn och delar sen undanflykter och dåliga förklaringar till våra misstag i bastun. Sen seglar vi hem igen. Det finns inte mycket som kan mäta sig med att segla genom skärgården i mörkret och gå över till Åland så här års.

LÄS MER: Route du Rums hemsida

LÄS MER: Ryking Ocean Racing

LÄS MER: De skramlar till Rykings storsegel [ pakryss.se, 13 september, 2018 ]

Johan Boström
johan@pakryss.se

atlanten, äventyr, Karibien, segling, solosegling, tävlingssegling