Kryssarklubbsmedlemmen Annelie Nilsson, 67 år, från Stockholmskretsen, berättar i senaste numret av På Kryss om hur hon lyckades förverkliga drömmen om att segla jorden runt och träffa sin stora kärlek genom sajten Love Sail. Det stora ..." /> ”Ibland får jag nypa mig i armen!” | På Kryss ”Ibland får jag nypa mig i armen!” – På Kryss
Hem » Läsvärt

Läsvärt

”Ibland får jag nypa mig i armen!”

19 april, 2022 – 12.22 En kommentar
Bild: På Kryss nr 2–22 s. 50

Kryssarklubbsmedlemmen Annelie Nilsson, 67 år, från Stockholmskretsen, berättar i senaste numret av På Kryss om hur hon lyckades förverkliga drömmen om att segla jorden runt och träffa sin stora kärlek genom sajten Love Sail.

Det stora äventyret tog sin början för två år sedan. Annelie hade precis kommit hem från Thailand efter att ha varit kapten på en Sun Odyssey 54 och längtade efter att ge sig ut till havs igen, helst i sällskap med en livspartner. Drömbåten skulle vara minst en 50-fotare och mannen vara öppen för att växa och utvecklas och verkligen vilja ha en djup, passionerad kärleksrelation. Ett extra plus var om han var tekniskt lagd så han kunde fixa saker ombord. Annelie la ut kontaktannonser på nätet och testade även Tinder. Responsen var stor, men seglingsfokuset saknades. Hon fick tips om att testa den internationella seglings- och dejtingsajten Love Sail och där blev det napp i form av jämnårige amerikanske Jeff Harding som prickade in alla punkter på checklistan.

– Man kan nog säga att det var kärlek från första ögonkastet. När Jeff kom till Sverige ställde jag honom inför det ultimata testet. Vi åkte direkt till min båt, en Bavaria 37, och seglade i två veckor. Från Värmdö till Landsort och tillbaka, säger Annelie. Jeff flöt bra in i rollen som gast och var väldigt imponerad av hur jag hanterade båten.

Efter att ha sålt sin båt och hyrt ut lägenheten i Stockholm flög Annelie till Jeff i USA. Där fick hon en chock när hon såg båten, en Irwin 52 från 1986, och insåg att det var ett projekt som skulle ta lång tid.

– Vi jobbade i fyra veckor med den på land. Det var en ganska tuff början på relationen. Dels på grund av allt arbete, dels att kommunicera på engelska. Vi insåg också att både jag och Jeff är vana vid att bestämma. Samtidigt är han väldigt bekräftande och har bestämt sig för att det är vi livet ut.

Efter tre månader i Florida och tre i Bahamas ligger de nu i Luperon i Dominikanska republiken sedan ett drygt halvår tillbaka för att vänta ut orkansäsongen.

– Vi kanske stannar ett år eller två i Karibien. Sedan funderar vi på att segla Sydamerikas östkust ner, runda Kap Horn och över till Franska Polynesien. I framtiden hoppas jag att vi ska kunna dela boendet mellan båten och Sverige. Men det är inte bråttom, livet är fortfarande ett äventyr!

En kommentar »

Lämna en kommentar

Lämna din kommentar här nedan, eller lämna en trackback från din webbplats. Du kan också prenumerera på dessa kommentarer via RSS

Var trevlig. Håll det rent. Håll dig till ämnet. Ingen spam.

Du kan använda dessa taggar:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> 

This is a Gravatar-enabled weblog. To get your own globally-recognized-avatar, please register at Gravatar