Norra ishavet öppet tidigare än vanligt – forskare befarar nytt minimiår

Isen i Norra ishavet smälter betydligt tidigare än vanligt. I år har öppna vattenytor bildats tidigare än väntat och maj månad var den varmaste på 40 år.

Tidigt förra året skrev På Kryss om det då nästan rekordartat lilla istäcket i Arktis. Då var ytan den näst minsta sedan 1979, när satellitbilder infördes som underlag för mätningarna.

Nu skriver USA:s National Snow and Ice Data Center att öppna vattenområden bildats betydligt tidigare än normalt under våren och att årets maj månad varit näst varmast på 40 år. Vattnen längs stora delar av Alaskas och Kanadas nordöstra kuster var öppna redan i slutet av maj.

– Kurvan ligger precis vid 2012 års kurva, som var ett minimum-år. Det är ju alarmerande, dessutom med ett mindre ingångsvärde i år, så det är chans att vi kan gå under tidigare minimum, säger Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik vid Stockholms universitet.

Den genomsnittliga isutbredningen för juni i år är över elva procent mindre än genomsnittet mellan 1981 och 2010, och 120 000 kvadratkilometer från minimirekordet som sattes 2016. I slutet av juni var utbredningen av isen långt under genomsnittet på Stilla havets sida av arktiska havet, med öppet vatten från Berings sund, längs Chuchis kust och hela vägen till Melville Island i Kanadas arktiska arkipelag.

– Trenden är ju urtydlig med havsisen, den har ju hela tiden varit nedåt, även om det varierar mellan olika år. Jag började mina expeditioner 1996, till Nordpolen och centrala Arktis. Jag ser hur isen har minskat ganska rejält bara under min aktiva tid. Framför allt borta Chukchi-havet, säger Martin Jakobsson.

En allt mindre utbredning av isen har konsekvenser på klimatet då solens strålar, istället för att studsa på den vita ytan, absorberas av havet som blir varmare. Det allt öppnare havet förändrar ekosystemet för djuren som lever där och vågorna sätter fart på erosionen i kustområdena.

Samtidigt har det positiva effekter för sjöfarten, då mer öppet vatten innebär större framkomlighet för fraktfartyg som kan ta en kortare väg. Förutsättningarna för att segla genom Nordost- och Nordvästpassagen har också förbättrats betydligt under senare år tack vare det varmare vädret. 33 fartyg, varav de flesta segelbåtar, passerade norr om Nordamerika under 2017, vilket är rekordmånga, enligt Scott Polar Research Institute som för statistik.

– Det är ett komplext system, men det är stora förändringar för de djur som lever där, isbjörnar och så. Men det är inte så att det inte finns någon is. Minskningarna är enorma, men det finns fortfarande oerhört massa is kvar, säger Martin Jakobsson.

Finns det anledning att vara orolig?

– Jag brukar alltid säga att jorden som sådan klarar sig och djurlivet kommer förändra sig på lång sikt, men klimatförändringen är ju ett enormt problem att hantera för människan och ekosystemet så som det ser ut idag, säger Martin Jakobsson.

I augusti ska han på en ny expedition till nordvästra Grönland, för att titta på hur Grönlandsisen drar tillbaka sina istungor och hur det kan påverka havsnivån i framtiden.

– Där uppe är det väldigt påtagligt. Sen blir det en havsnivåförändring som vi kommer behöva ta hand om. Jag tror inte att det kommer bli katastrofalt just för oss, vi kommer inte sitta och dränkas i Sverige, men vi är ju mitt inne i klimatförändringen, med värmeböljor och havsnivårförändringen som tickar, säger han.

– Vi närmast isarna kommer inte bli så påverkade, utan det är mer kring utvecklingsländer det kommer märkas, och redan märks. Det känns för jävligt att titta på modellerna, för vi påverkas såpass lite i jämförelse med många länder mer söderut.

Redaktionen
redaktion@pakryss.se

 

Arktis, is, issegling, miljö, natur, Norra ishavet