Läsvärt Löpsedel Nyheter
Pråmtrafik testas på Göta älv
Trots att Sverige har EU:s längsta kuststräcka och 52 hamnar som klarar godstrafik går bara tre procent av godstransporterna på vatten. I dag testades pråmtrafik skarpt på Göta älv av ett företag som ägs av svenska och holländska redare.
På 1960-talet slogs svensk godstrafik på pråmar ut i takt med att lastbilstrafiken blev billigare och fick bättre vägar att köra på. I dag verkar det åter finnas både politiskt och kommersiellt intresse för ökad insjötrafik. Bland annat ska sprängmassor från arbetet med Förbifart Stockholm transporteras via Mälaren och oljetransporter i Stockholm ska överföras till vattentrafik, enligt myndighetsbeslut.
På tisdagen testade företaget Avatar Logistics att köra en containerlastad pråm från Göteborg till Vänersborg på Göta älv. Hela logistikkedjan från lastning i Göteborg, pråmtransport och lastning till lastbil i Vänersborg för vidare transport till kunderna genomfördes.
– Förutsättningarna är mycket bra och vi tror att pråmtrafiken kan bli konkurrenskraftig, säger Avatar Logistics vd Johan Lantz. Företaget ägs av de svenska rederierna Thun och Ahlmarks samt det holländska pråmrederiet VT Group.
– Infrastrukturen med vattenvägar finns där, men regelverket för avgifter och lotsar behöver anpassas till dagens förutsättningar, säger Johan Lantz som vill se lättnader i kraven på lots med hänvisning till förbättrade navigationsmöjligheter bland annat tack vare bättre elektronik.
Tisdagens testkörning stöttas av Sjöfartsverket och Trafikverket i forskningssyfte och för att uppmärksamma möjligheterna för svenska vattenvägar. En pråmtransport från Göteborg till Vänersborg tar cirka nio timmar.
– I dag har vi testat med en öppen pråm, men de pråmar vi vill börja använda så småningsom ska vara betydligt modernare med egen manövrering, säger Johan Lantz.
Reglerna för svensk insjöfart ändrades 2014 men ännu har inget fartyg registrerats för enbart insjöfart. Sveriges insjöfart är indelad i fyra zoner beroende på vattnens våghöjd.
Tre procent av Sveriges inhemska godstransporter sker på vatten, men motsvarande andel i Nederländerna är 47 procent. Enligt Avatar Logistics kan en modern pråm ta 50-60 containrar vilket motsvarar 30-40 lastbilstransporter.
Redaktionen
redaktion@pakryss.se
![](https://pakryss.se/wp-content/uploads/SXK-Logga_vit.png")
Problemet är Transportstyrelsen och de svenska särreglerna. Sverige har utmärkta förutsättningar i de tre storstadsregionerna, inklusive kusterna med våghöjd under 2 meter (gräns för IVV) men Transportstyrelsen väljer att inte klassa dessa vatten som IVV av okänd orsak. Dessutom kräver Transportstyrelsen dubbelt så stor besättning jämfört med övriga EU, lots och extra teknisk utrustning. Dessutom får EU-klassade inlandsfartyg som tas till Sverige ej lasta full last pga Transportstyrelsens bestämmelser. Samtidigt godkänner samma Transportstyrelse allt större lastbilar (nu 72 ton) lång över EU:s norm. Inte konstigt att vi inte har inlandssjöfart i Sverige. All heder åt Avatar Logistics som gör en pionjärinsats. Jag hoppas våra politiker tar sitt ansvar och stoppar Transportstyrelsens obegripliga motstånd mot Inlandssjöfarten.
Topp ide. Konceptet kan dock utvecklas med anpassning för Nordsjön och enbart kanal(Roll on Roll off) trafik. Leveranstiderna för godset får inte vara alltför korta för det tar ju normalt kortare tid med lastbil. Statsstöd kan vara nödvändigt till en början.
Äntligen, får man väl säga. Jag är uppvuxen i Rotterdam och minns de hundratals pråmar som låg i hamnarna i väntan på last. Det borde sammanlagt ha varit tusentals självgående pråmar som åkte skytteltrafik ända in i Schweiz. De kunde utan problem passera de hundratals broar som de mötte på sin färd. Vissa pråmar var konstruerade så att de kunde fälla ner skorstenen temporärt för att undvika broöppning. Det har förvånat mig länge att den yrkestrafik man ser på Göta Älv är i stort sätt havsgående eller avsedd för kustnära trafik. Det förvånar mig inte att det är ett holländskt rederi som ska puffa igång verksamheten här. De kan, det vet jag.