Sökes: professor som vill forska om segling

Regattan 1001 Vela Cup hölls i Palermo, södra Italien, i september förra året. Samtliga båtar skulle till största delen vara konstruerade av återvunna material. Chalmers vann med sin jolle Linnea. Bild: Eric Eriksson

Sverige är på väg att få sin första professor med segling som ämnesområde.
– Professuren får ett brett ämnesområde och kan omfatta allt mellan kappsegling och vindkraft, säger Jonas Ringsberg på Marin teknik på Chalmers.

Platsannonsen på Chalmers webbsida är unik. Högskolan efterlyser en professor i hydro- och aerodynamik.
­– Det finns flera anledningar till att vi förstärker forskningen inom aerodynamik, segling, i kombination med hydrodynamik. Det finns beräkningsmetoder som kombinerar lärorna och exempelvis kan driva utvecklingen mot lättvikt och ökad energieffektivitet. Det i sin tur driver materialutvecklingen av nya kompositer och legeringar. Resultaten kan tillämpas inom tävlingssegling, sjöfart och exempelvis energiproduktion som vindkraft.

Uppdraget har i planeringsstadiet kallats för ”seglingsprofessuren”, men titeln är missvisande, tycker Jonas Ringsberg som själv är professor inom marin materialmekanik.
– Konkret handlar det exempelvis om att få fram snabbare segelbåtar och mer energieffektiva handelsfartyg. Men kompetensen som den nya professorn kommer att ha kan appliceras på så många andra områden. Nu lyfter vi särskilt fram vindkraft som har mycket gemensamt med att driva ett fartyg med vindens hjälp.

Chalmers, som också är ett riksidrottsuniversitet, bedriver redan mycket forskning inom segling. Bland annat inom materialteknik som På Kryss har skrivit om tidigare (se länkar nedanför artikeln)

Jonas Ringsberg, professor vid institutionen för sjöfart och marin teknik på Chalmers, söker en ny kollega med bland annat segling som forskningsområde.

Vetenskapen om fartyg har sina rötter från tiden när vinden var den enda kraftkällan, men aerodynamik har varit underordnad inom både utbildning och forsking om fartygsteknik.
– Vi lär oss fortfarande av det man visste då. Den kunskapen kom från erfarenheter ur ett praktiskt perspektiv. Det är jätteviktigt att blicka tillbaka på historien och med de numeriska beräkningar vi kan göra i dag så kan vi förstå varför saker fungerar som de gör, varför de inte gör det och vad man kan göra som är nytt och bättre.

Kan den vanlige fritidsbåtsägaren dra nytta av er forskning?
– Javisst, inte minst inom materialutveckling med återanvänt material som kan användas på vilka båtar som helst. En jolle som togs fram och vann en internationell tävling för universitet, Linnea, har flera lösningar som redan i dag kan användas för andra jollar och segelbåtar.

Varför ser vi en så snabb utveckling inom exempelvis bärplan just nu?
– Det har kommit nya material på marknaden som var skräddarsydda för en viss tillämpning. De som forskar lär sig att föra över ett material till en annan tillämpning och sjöfarten och kappsegling lär sig mycket av bil- och fartygsindustrin just nu.

Sista ansökningsdag för den nya professuren är den 31 maj.

LÄS MER: Jobbannonsen på Chalmers webbplats [ chalmers.se ] LÄS MER: Skadad rorkult stoppade inte chalmerister [ pakryss.se ] LÄS MER: Axel flög med en optimist: rätt galet! [ pakryss.se ] LÄS MER: Skräpjollar återuppstår ur havets djup [ pakryss.se ]

Johan Boström
johan@pakryss.se

båtkonstruktion, miljö, segla, segling