Få kolmonoxidvarnare anpassade för båtar

De flesta kolmonoxidvarnare på den svenska marknaden är inte anpassade för att monteras i båtar. För båtmiljö ställs särskilda krav som inte uppfylls av exempelvis ett larm för husvagnar eller vanlig hemmiljö.

I Sverige har minst tre personer omkommit på grund av kolmonoxidförgiftning ombord på fritidsbåtar sedan 2011 [Uppdatering 7 oktober 2019: Ytterligare två personer omkom i båt i juni, 2019] och flera har skadats av gasen, som kan bildas av exempelvis en dieselvärmare eller förbränningsmotor. Ett uppmärksammat fall inträffade förra hösten när en ensam fritidsskeppare förgiftades under en överfart för motor från Fårö mot fastlandet.
– Kolmonoxid är förrädiskt och mycket farligt eftersom det inte luktar, syns eller märks på annat sätt än av symptomen hos dem som är drabbade, säger Jonas Ekblad, analytiker på Transportstyrelsen och specialiserad på säkerhet för fritidsbåtar.
Kolmonoxid bildas när något kolhaltigt brinner, men där syret inte räcker till för fullständig förbränning. Gasen är giftig eftersom blodet i lungorna har mycket lättare att ta upp kolmonoxiden jämfört med syret i luften. Resultatet blir syrebrist i kroppens celler. Kolmonoxid har ungefär samma densitet som luft och blandas därför lätt med luften i exempelvis en båt med dålig ventilation.
– Symptomen är illamående, yrsel och huvudvärk vid lättare förgiftning medan högre koncentrationer kan leda till medvetslöshet, kramper och andningssvårigheter, säger Jonas Ekblad, som påminner om att symptomen kan misstas för sjösjuka.
Vid de tre dokumenterade dödsfallen i Sverige användes bränslevärmare med öppen låga i segelbåtar. Läckage i exempelvis en Wallas- eller Eberspächervärmares värmeväxlare kan leda till att kolmonoxid sprids i kabinen. Vid en av dödsolyckorna konstaterades att skorstenens skyddslock ovanför däck inte var borttaget. För att minimera risken för kolmonoxidförgiftning bör man, utöver god ventilering, regelbundet se till att värmarens värmeväxlare är fri från läckage och att inga avgaser kommer in i båten.

Varken EU:s förordningar eller svenska lagar eller förordningar ställer krav på kolmonoxidvarnare för fritidsbåtar. Men den europeiska standarden EN 50291:s del 2 anger att en kolmonoxidvarnare ska klara av ”fartygsmiljö”. Bland annat ska en sådan varnare klara av en viss fuktighet till skillnad från vad som krävs av en värmare i en husbil eller husvagn, som anges i standardens del 1. Det är alltså viktigt att hålla utkik efter 2:an i standardangivelsen EN 50291-2 som ska finnas på varnaren eller i produkt-specifikationen. EN 50291-1 är klassad för husvagnar och husbilar.

I Storbritannien och på andra håll i världen finns krav på och rekommendationer för kolmonoxidvarnare för fritidsbåtar.
European Committee for Electrotechnical Standardization, CENELEC, har fastställt standarden EN 50291-2:2010 för gasvarnare i fritidsbåtar som i sin svenska version heter
SS EN 50291-2:2010. Uppdateringen EN 50291-2:2018 kan godkännas inom kort.

Den brittiska konsumentorganisationen Which? testade tidigare i år flera kolmonoxidvarnare som visade sig inte fungera tillfredsställande. Just dessa säljs även via svenska e-handelssajter, men ingen är märkt med EN 50291-2.

Exempel på kolmonoxidvarnare som är konstruerade för användning på båt enligt EN 50291-2:
• Fire Angel Wi-Safe 2 (W2-CO-10X)
• Sona Wi-Safe 2 (WCOB-SN-1)
• Kidde 7 CO och 7 DCO
Om båtens gaslarm är beroende av båtbatterierna är det viktigt att det kompletteras med ett larm med eget batteri. De tre larmen ovan har egna batterier som uppges hålla i flera år, men det är viktigt att testa larm regelbundet.

LÄS MER: Kolmonoxidlarm obligatoriskt på brittiska kanaler [30 okober, 2018]

Johan Boström
johan@pakryss.se

 

gaslarm, kolmonoxid, säkerhet